En dag i juni kan utsikten från ovanvåningen mot Östersjön se ut så här. Här kan man vila ögonen och få kraft av naturen.

Ett par hundra meter framför vårt hus finns en liten dalgång: med ett vackert ord en däld. I tre års tid har jag dokumenterat däldens sträckning mellan en grusväg och en radiomast. Här böljar det yttre backlandskapet i några kilometer ner mot havet och bildar smärre dalgångar som fångar upp himlen och vädret i sin skål. Jodå, det var vinter också under de tre åren men nu vill jag bara tänka på den gröna tiden. Oftast stannade jag bilen när jag ändå passerade, en annan gång var jag på promenad eller så cyklade jag dit på några få minuter.

Nära oss har vi ingen vild natur här är den sedan årtusenden tämjd och van att ge av sitt överflöd. Grödan kan vara raps, sockerbetor, vete, korn och havre. Emellanåt vit- eller rödklöver men i år har någon sagt att runt hela vårt ställe ska det bli krysantemum. Det är knappt vi vågar tro på det…ett blommande hav! Vi får se så småningom och må tiden gå långsamt nu!

Lev väl och blomstra!/Agneta