Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!


8 kommentarer

Mitt textila intresse (7) litet urval från Nationalmuseum

Vi kom gående i snålblåsten över slottsbacken och tittade förväntansfullt över vattnet mot nyrenoverade Nationalmuseum. Det stod en massa människor utanför ingången. Ja, ja, tänkte vi, det har ju blivit invasion efter renovering och omdaning av muséets salar. Folksamlingen var försvunnen när vi kom fram och det var bara att gå in. Kultur för alla sorters plånböcker, gratis att titta på hela härligheten som fanns där inne.
Min gamla bästis pappa var intendent där när vi var barn och jag minns i princip bara stora tavlor och mörka vrår. Så ser det inte ut nu;  vackra takvalv, glada mättade färger, äggskal och tegel, ljus och finesser. Vackert i allra högsta grad. Här kan man se lite av de härliga färgerna.

Men mest fastnar blicken på den underbara väven. Den fanns med i TIDSLINJEN som började med konst från 1500-talet. Man visade konst, möbler och ting som hörde ihop under olika tidsepoker. Den här väven från 1908 hörde ihop med möbler och konst från Karin och Carl Larssons tid.
20190405 Naturen är skön

Väven här ovan heter Månsken. Månskenets glitter leder blicken förbi hängpilens grenar. Den skulle man äga eller ännu hellre ha vävt! Konstnären Gunnar G:son Wennerberg har använt sig av principer som är vanliga i japansk bildkonst kan man läsa på informationstavlan. Jag letar förstås efter namnet på vem det är som har vävt… Förmodligen är den vävd av Handarbetets Vänner.

En tillfällig utställning visade danskt, för oss okänt, måleri från i huvudsak 1800-talet. Här nere en stickande jylländsk fåraherde, målad 1855 av Fredrik Vermehren. Vad jag förstår så hade konstnären själv känt oro inför tidens förändringar. Han längtade tillbaka till en lugnare tid. Kanske applicerade han sin egen oro hos fåraherden som i själva verket gick där så nöjd med sin stickning och fårhjord.

20190405 Jylländs fåraherde NM

‘Den danska guldåldern’  var en omfattande utställning med fantastiskt fin konst och ibland dök man in i tavlorna och såg allt och läste texterna. Ibland var kärlet fullt och det gick inte att ta emot mer.

Målningen av den unga kvinnan som tar en paus och skriver sin kärestas namn på det fuktiga fönsterglaset fastnade jag för. Vad är det hon tar paus från, jo, hon har en härva ullgarn som hon nystar och snett bakom henne ligger ett färdigt nystan.  Målad av Christen Dalsgaard 1852  som en lovsång till en vardaglig tillvaro.IMG_20190405_133448651

Nästa gång på Nationalmuseum ska jag koncentrera mig på att följa tidslinjen mer ordentligt. Sängen med sänghimmel, här ovan togs till Sverige av Nils Bielke som var ambassadör i Frankrike vid Ludvig den XIV: hov 1679-1682.  Dyrbara textilier, broderier i det här fallet, som monterats på sammet, drogs över en enkel stomme av trä. ”Fina människor” tog emot gäster av hög rang i sovrummet.

Har elefanter klor, eller? Titta på detaljer, klicka upp elefanten på den här gobelängen. På orientaliska och exotiska motiv förvrängdes och romantiserades verkligheten – men de fantastiska textila arbetena kan man bara beundra.

Här nere är ett mycket modernare uttryck i Ulla Anderssons broderi Rosa stolen från 2016. Allt handlar om kvinnans kamp för lika rättigheter. Jag hittade både humor och allvar i texter och bilder. Under en bild står det: FRIHET JÄMLIKHET OCH BRODERI.     Jag läser att hantverk kopplat till politisk aktivism ibland kallas för craft-ivism.

IMG_20190405_155225807

Sista textilen är vävd av Elisabet Hasselmark som har gjort det välkända motivet med kobbar och skär som hänger i riksdagens plenisal. Jag vet inte vad EH vill säga med den här ljusa damkappan på vit galge som liksom försvinner. Fascinerande idé och kanske inte så lätt att lägga märke eller ta till sig i vår virvlande tid med mängder av intryck. Många känner sig osynliga i flödet… nu spekulerar jag.  Jag glömde läsa skylten vid väven, kärlet var överfullt efter att ha gått runt i nästan fem timmar… tyvärr omöjligt att ta in allt!

IMG_20190405_155814024 (2)

Om du har tillfälle att besöka Nationalmuseum så gör det, ja, gör det. Konsten och det andra i huset tillhör oss!/Agneta