Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!


17 kommentarer

Annat på gång – uppehåll!

Förra hösten och vintern arbetade jag intensivt med ett ambitiöst skrivprojekt. Under sommarhalvåret har texterna fått ligga till sig men nu tar jag tag i skrivandet igen. Jag kan låtsas att jag sitter och skriver någon annan stans, att jag har lånat en liten studio där jag i lugn och ro kan skriva och ta mina promenader när jag behöver tanka lite luft och få nya perspektiv på det skrivna!

Jag berättar om en storfamilj i ett stort hus på landet i Närke på 70-talet. Texten bygger på mina egna erfarenheter av att bo i en storfamilj, mellan 1975-1985, vilket jag gjorde med man, barn, några goda vänner och deras barn. Det var tio viktiga år i mitt liv och barnen, nu vuxna, säger: ”Vi kunde inte ha haft bättre uppväxt!” Jag tror dem. Jag har fortfarande fin och bra eller viss kontakt med de övriga familjemedlemmarna. Men jag skriver ingen direkt rapport om oss utan berättar om en annan storfamilj som ibland liknar oss men ändå inte.Nu är det dags för mig att skriva vidare!

Under ett par månader har jag gått igenom de gamla texterna och bearbetat dem på nytt. Jag ha ambitionen att vara klar någon gång 2022. Vi får se hur det blir men jag vill helst hinna klart innan lust, kraft och förmåga eventuellt sviker mig.

Därför kommer inläggen på min blogg bli sporadiska en tid framöver.

Lev väl och blomstra, vi ses väl igen!?/Agneta


2 kommentarer

Höstlov 2021

Om man är hos en farmor på ett höstlov kan man göra mycket. Om man är farmor kan man ha kul med sitt barnbarn Victor. Vi har till exempel lagat en massa mat, sparkat fotboll och rusat efter en boll som vi sparkar på vägar eller över åkrar. På kvällarna äter vi vår huvudmåltid som vi alltid har lagat tillsammans. En av kvällarna lagade vi potatislåda med chorizo och sallad som tillbehör. Så här såg potatislådan ut innan den gräddades:

Detta var en mycket enkel måltid att göra. Det tar lite tid och tålamod men det är så gott! Här ovan finns receptet!

Nästan sist varje kväll ser vi på film, just nu är Harry Potter i fokus, ikväll är det sjätte filmen vi ska se. Tidigare lov har vi tittat på filmer som till exempel Jurassic Park och Indiana Jones.

Varje dag måste vi göra något fysiskt med stora bollen ute eller med en mjuk boll inne och några gången kör vi ett hantelprogram, jag har dubbelt så tunga hantlar som farmor!

Vi har också spelat en massa spel och igår kväll la vi ett Sverigepussel. Ett spel som vi har spelat många gånger är Lynx, vildkatten, som man tränar sitt minne med.

Hugga ved är kul! Igår så högg jag ved till kaminerna, några av vedbitarna var svåra att hugga men jag klarade det bra. Däremot var min pricksäkerhet inte på topp, så jag träffade ibland lite på kanten. Då flög klabbarna iväg åt ett håll och stickorna ett annat, det gjorde ingenting för veden skulle ändå brinna upp. Victor högg ved flera gånger och kände av vilka muskler han hade använt i armar och rygg. Bra fysisk träning det där men mer mental träning för en farmor som fanns nära om något skulle hända.

Ny dag, idag satte vi vitlök på fyra ställen i trädgården. Nu hoppas vi på bra skörd.

Ikväll kommer Victors föräldrar och vi ska laga en god middag åt oss. Sen Victor var tre-fyra år har han hängt med mig i köket och blivit mer och mer självständig. För i början var han mest ett bra sällskap. Då fick jag säga var försiktig…ta fram den skålen, tappa den inte… nu har du smet på kinderna… och sånt. Nu vet han var allt finns i köket och tar fram det utan att jag behöver säga något alls.

I morgon, lördag, är det den sista dagen för oss tillsammans den här gången. Det här skrev vi vid några olika tillfällen och genom att växla om vid tangentbordet.
Lev väl och blomstra!/Farmor A och Victor