Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!


5 kommentarer

Det fladdrar i rabatten

Nu är det insekternas tid! Complicata har besök
Jag gillar de flesta utom flugorna i köket. Flugsmällorna får arbeta flitigt så här års. Vi har färre flugor nu än när vi flyttade hit eftersom kor gick och mumsade gräs ganska nära oss på den tiden. Det var väl minst tio år sedan som de sista korna försvann från omgivningen. Trist på sitt sätt men skönt att slippa den stora fluginvasionen.
Myggor har vi sällan några. De blåser bort. Getingar har vi förstås och i år såg vi, tidigare än vanligt, hur de började bygga sina vackra bon på olämpliga ställen.
Humlor har en speciell plats i mitt hjärta, det är väl därför jag har valt en humla som illustration till hemsidan. Pladdret till den finns att läsa i sidogalleriet. Humlan och temyntan som samtalar om vetenskapliga spörsmål…Telekia speciosa och ett bi
Kardvädd och humla
När fjärilsbusken blommar så kommer fjärilarna och fladdrar runt på sina vackra små vingar. Mest fascinerad är jag över vandringsfjärilarna som faktiskt flyr våra vintrar och drar till sydligare breddgrader. Amiralen är en sån och kommer hit från södra Europa…hur hittar den? För amiralens skull och flera andra fjärilar ska man inte ta bort alla nässlor från trädgården. De är viktiga för larverna som livnär sig på nässelbladen. Echinacea purpurea 'Magnus' och en amiral
De fjärilar som man ser tidigt på våren har övervintrat i något ihåligt träd eller liknande. Påfågelögat och nässelfjärilen är sådana övervintrande fjärilar som man kan få se redan i mars här i Skåne. Sommarrudbeckia och påfågelögaSolhatt och nässelfjäril
Idag har jag räddat flera som stått och envist fladdrat i en evig kamp mot glasrutan i ett stängt fönster. Att de står just där förstår jag inte eftersom många fönster och dörrar står öppna mot friheten hela dagarna nu i värmen.
Det är ganska lätt att fånga dem i sina kupade händer, men inte alltid lätt att fånga fjärilar eller andra insekter i kameran. Ibland behagar de sitta en stund så att man kan passa på att ta en bild.
Bilderna tillhör Pladder-i-rabatten-galleriet så jag lägger in dem där senare.


8 kommentarer

Jag skäms…

Har du sett dem och gått förbi utan att lägga en slant eller erbjuda något ätbart? En del människor säger att de borde förbjudas. Nej, kanske inte de men det de gör. Någon tycker att man ska ta in dem till någon sorts social kontroll och där ska de ges möjlighet till utredning… och vidare ska vissa åtgärder sättas in. Ryktet går att i Holland gör de så och löser därmed problemen… och i Danmark förbjuder man tiggeriet och löser problemen… eller?

Och jag, jag skäms. Vi pratar om människor, människor som kanske har ett hopp men som måste förödmjuka sig för att få mat för dagen och i bästa fall lite till och jag skäms över att vi inte har kommit längre i Europa. De djupa klyftorna sliter isär samhällsbyggnaden och jag, som har fått chansen att utbilda mig, lämna uppväxtens trångbodda enrummare och min arbetarklass och leva ett bra liv, jag skäms. Min klassresa skedde i ett socialt välordnat samhälle med likadana utbildningsmöjligheter för alla, jo faktiskt, och även om vi hade det enkelt så hade vi tak över huvudet och ett generellt framtidshopp! Bara vi inte förhävde oss så kunde vi bli något. Göra nytta för samhället och få det bättre än våra föräldrar. Så sa man och det trodde vi på.

Har du sett någon ligga framstupa på den smutsiga trottoaren med pannan i stenen? Hur känns det? Jag mår fysiskt dåligt och skäms över att en människa förödmjukar sig på det där sättet inför alla dem som bara går förbi. Jag tror att detta kan väcka förödande förakt och avståndstagande mellan människor.
Jag är inget bättre även om jag lägger en slant i mössan ibland, köper en tidning ibland och lyssnar en stund på musiken som bjuds. Men jag blir också provocerad när någon uppfordrande skakar mynten i en pappmugg och liksom kräver att jag ska lägga fler slantar där.
Tänker mig in i situationen. Det är svårt att förstå. Det är omöjligt att ta in och sedan kommer känslan av skam. Jag slipper inte undan den känslan, bara just för stunden när jag lägger en slant.

När vi lunchade på torget i Ystad för någon vecka sedan kom en medelålderskvinna och bad om mat. Jag hade precis svalt min mat men reste mig inte för att köpa en lunch till henne. Jag blev glad när jag såg någon annan kvinna ge henne några smörgåsar men kände skam å mina egna vägnar.
Vi vet alla att de flesta är romer och är tredje, fjärde, femte klassens medborgare i sina ursprungsländer.
För mer än tjugo år sedan såg jag romska unga flickor i lackrött och pälsbrämat stolpa omkring på stilettklackar i skitiga grå gränsbyar i dåvarande Tjeckoslovakien och senare även i Tjeckien när gränserna var öppnare. De sålde sina kroppar till hugade chaufförer av diverse slag. Hela familjer levde på deras inkomster och alla lät det ske eftersom inga andra inkomster fanns.
Jag har sett de romska tiggarna i Neapel med spädbarn på armen och så smutsiga att inte ens en skicklig konstnär skulle kunnat gissa sig till hudfärgen. Jag såg dem i Rom och London långt innan de kom hit men nu är problemet hela Europas. Det måste lösas i Europa för de här människorna bor här och vi kan inte låtsas om att de inte finns. Vi ser dem ju varje dag.
Jag skämdes alldeles förfärligt häromveckan när jag läste en ledare i tidningen. Där påstods att de stora klyftorna i samhället var bara bra för då fick människorna LUST att kämpa och komma framåt…
Hu, vad jag skämdes och så blev jag riktigt arg. Hur tänkte människan som skrev det där? Förstår du?


6 kommentarer

Vi ska anlägga en bad-damm!

Förra året bestämde vi oss för att i år börja anlägga en bad-damm. (Man måste sätta bindestreck för annars blir det baddamm som rimmar på Saddam).
Vi har tänkt försöka få den i funktionsdugligt skick till nästa sommar. Visserligen har vi inte långt till havet men det här är till för svalkande dopp vid egen brygga. I Österrike och Tyskland är det vanligare med sådana baddammar, har vi förstått, men här i Sverige har det inte slagit så bra. Vi har en massa saker att lära på vägen. Vi pratade med en kunnig man som berättade hur viktigt det var att man gör så att reningen av vattnet fungerar tillfredsställande. En baddamm renas utan kemikalier på så vis att vattnet filtreras genom lavastenar i viket det är planterat en mängd växter som hjälper till med reningsprocessen. På bilder vi har sett är det ofta mycket vackert arrangerat. Ett smycke till trädgården alltså.
En bad-damm passar bättre in i vår miljö än en pool som dessutom blir mycket dyrare. Storleksmässigt har vi tänkt oss ca 10×5 meter – fast med två raka sidor och resten organiskt formade.
Nu har vi börjat röja det sydöstra hörnet av tomten. På det stället har vi förvarat väldigt mycket byggskrot, bra-att-ha-saker, det fanns flera halvdöda fruktträd , massor med sly, delar av min asylrabatt (där man förvarar växter som man inte vet var de ska planteras någonstans), en gammal komposthög, en vanlig jordhög och så tätt bevuxet att man inte hade kontakt med någon som helst utsikt. Vi är medvetna om att vi kommer att få problem med inblås av snö i vinter men vi måste ta ner träden efter skörden, gräva dammen efter det men i alla fall innan nästa sådd… Massor av logistik.
I den värsta värmeböljan har min man röjt ett riktigt stort område från allt utom de stora popplarna. De behöver vi hjälp att ta ner!
Popplar, utsikt och hav (Medium)
Utsikt från blivande dammomådet (Medium)
Men redan nu… Vilken öppning, vilket ljus och där borta syns havet – fantasin skenar och jag börjar se hur det kan komma att bli.
Det här är verkligen spännande och intressant. Nu kan vi snart börja vara lite kreativa och diskutera HUR det ska komma att se ut och samtidigt måste vi läsa och ta reda på en massa fakta!
Nu är det igång i alla fall! Det här är det roligaste vi vet; att skapa något nytt och få ta i ordentligt…