Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!


4 kommentarer

Det känns som längesen (3) Barcelona 2012

Nu ska vi ut och resa, vi packar vårt, och du packar lite vad du kan behöva! Men egentligen är det väl inte så noga med packningen, vi gör en mental resa tillsammans. Vi ska till Barcelona, 2012, Spaniens andra stad och reser bara några år bakåt i tiden, helt covid-19-säkert. Du hänger bara på och tvingas inse att det inte kommer att bli några nattklubbar inte med oss i alla fall! Du kan ju själv sticka iväg nån sen kväll om du har lust! Resan är ju gratis så kosta gärna på dig egna utsvävningar!
Idag har Barcelona ca 3 miljoner invånare i satellitstäderna bor ytterligare omkring 1,5 miljoner invånare. Vi kommer mest röra oss i ett tättbefolkat område mitt i staden Regionen heter som bekant Katalonien. Redan på 500-talet var Barcelona en viktig hamnstad och vill du läsa mer historia så finns det massor att fördjupa sig i.
Här nere är reseledningen med foton från en park och centrala staden.

Les Rambles som vi slarvigt kallar för Ramblan är ett populärt stråk i Barcelona .

Ända sedan jag började intressera mig för hus och arkitektur, och hade sett foton på vad Antoni Gaudi ritat eller byggt om, så har jag velat åka till Barcelona för att få se några utav dessa alldeles speciella hus. 2012 blev det en tredagarsresa till B. I centrala delar av staden kan man lätt få syn på dem, de där lustiga och fantasieggande husen. Gaudis hus beskrivs ganska ofta som säregna, jag tycker också att de är roliga att titta på. Formerna och detaljerna är egna och man kan titta förundrat på nästan allt! Som son till en smed kom AG att använda mycket smide med organiska former och keramikmosaik på både stora och små ytor. Man ser det överallt på hans byggnadsverk. Titta på detaljerna på trappan och väggen bakom mig på bilden från en park formgiven av Gaudi.

I detta fantastiska hus, Casa Batlló, gick vi omkring och lyssnade på engelsk guidning så det är vad folk gör innanför fönstren, de talar inte i mobilen. Huset kan upplevas på en massa olika sätt och att det skulle se ut som format av havet eller ett övergivet stenbrott kan man läsa sig till. Den som är lite surrealistiskt lagd ser dödsmaskerna i balkongerna och kan också se benknotorna (huggna i sten) kring fönstren. Den tolkningen hänvisar till sagan om Sankt Göran och draken.
Antoni Gaudi var så noga med varje detalj på sina projekt att han ville formge allt till o med nyckelhålen. Sant eller ej, det vet endast de riktigt upplysta. I Casa Bartlló stämde det nog för ALLT var utformat av Gaudi, från det lilla till det stora.
Vi blev helt fascinerade, mest undertecknad, men många timmar i byggnaden blev det. Det lär inte finnas några husritningar efter Gaudi men han gjorde avancerade modeller. I bildsvepet här nere finns två foton från katedralen Sagrada Familia, en byggnad jag tycker är näst intill grotesk. Den började byggas 1882 och när vi var där 2012 var den ännu inte klar.

Här nedan finns det åtta Gaudirelaterade foton…

Jodå, man både äter mat och dricker vin i Barcelona, finare och enklare restauranger kantar många av de centrala gatorna och tapasställena ligger tätt. Ibland så är det svårt att inte kunna språket och vi hamnade på ett litet ställe där vi inte riktigt förstod vad vi beställde min man blev nöjd men jag hittade små fågelben med fötter på min tallrik. Jag åt kanske en liten en sparv eller så. Jag tänkte man får ta seden dit man kommer och svalde de små köttbitarna med mycket grönt och det andra som fanns på tallriken.
Nu glömde jag fråga dig, hittade du något gott att äta och dricka och gick du på nattklubb?

Antoni Gaudi dog tragiskt i en spårvagnsolycka när han var 73 år gammal 1926. Det sägs att han gick baklänges för att se på en fasad som äntligen var klar och var ouppmärksam när spårvagnen kom. Ambulansen ville inte ta med honom för han såg ut som en lodare och ingen kände igen honom. Sant eller ej så var det spårvagnsolyckan som blev orsak till hans död.
Det finns självklart mycket ogjort i Barcelona men nu hittar vi bra, promenaderna var fina, T-banan var lättillgänglig och vi fick se flera av Gaudis byggnadsverk.

Lev väl och res i fantasin!/Agneta


Lämna en kommentar

Håll formen

De hade ätit en god middag och satt kvar vid bordet och småpratade en stund. De var mitt inne i en viktminskningskampanj som innebar att de åt mindre bröd, försumbart med fikabröd och främst hade de minskat på portionsstorlekarna! De tillät sig att slarva lite från fredag kväll till söndag frukost. De hade båda gått ner några kilon var och det kändes så skönt.

Hela dagen hade hon suttit vid datorn och skrivit. Hon tog av sig glasögonen, ögonen behövde lite vila, för att inte tala om näsryggen. Framför henne fanns lite vin kvar i glaset.
-Sitt kvar så där, du ser så söt ut, jag tar ett foto!
-Har du också tagit av dig glasögonen? frågade hon och kisade mot honom med en finurlig min. Jag kan ta ett foto på dig också!
Hon visste att han inte ville det, så fort han såg sig själv på ett foto sa han automatiskt:
– Ta genast bort mig!
Allt oftare sa hon detsamma men den här gången lät hon bli att titta med glasögonen på. Hon kisade med ögonen och så plötsligt kände hon igen sig själv. Lustigt, det där. Med tiden och i små små steg förändras våra utseenden och kropparna och vi har svårt att ta in och fatta det.
-I morgon är det jag som börjar gympa med Sofia igen, mumlade hon för sig själv. Det gäller att hålla formen i alla fall!

Hon kom till gymmet på förmiddagen nästa dag och gick in i omklädningsrummet, ljud hördes från lilla salen där hon skulle träna idag. Det var längesen hon var här. Hon satte på sig träningskläderna och gick ut i träningslokalen. (två foton, dra pilarna åt sidan). Alla redskap, matta och saker som behövdes fanns redan på plats. Den lilla salen var lite trång men det skulle nog gå bra! Hon tittade efter de andra men såg ingen.

Hon gillade Sofia, som ledde dagens träning, och lyssnade noga på instruktionerna. Hon hade ju tränat på Friskis & Svettis i många år och kände igen många av övningarna. En del moment såg löjligt enkla ut men när kroppen gjorde motstånd kunde det bli jobbigt ibland. Egentligen visste hon precis vilka hennes starka och svaga sidor var. Idag gick träningen ut på att förbättra rörlighet, styrka och kondition. När hon tog i och ökade intensiteten så blev hon svettig. Hon tackade Sofia för dagens pass och gick in i duschen efter 45 minuter. Det kändes skönt, nu var hon igång igen.
– Vad bra att du tog i där! Det tycker kroppen om! rösten hördes från träningslokalen någonstans. Var det till någon annan kanske?
När hon kom ut igen från omklädningsrummet var scenariot ändrat. Precis som när Janne Långben, i den tecknade Disneyfilmen, drar upp och ner kulisser så att utrymmena i husvagnen snabbt ändras, så vips hade lilla träningssalen blivit väldigt likt vardagsrummet hemma. Textilen från Uganda hängde precis där Sofia hade varit nyss. Konstigt! Men i morgon kunde man säkert göra samma trick igen!

Lev väl och blomstra!/ Agneta


3 kommentarer

Novemberpytt

Om vi måste vara hemma ännu mycket mer så kan man lika gärna gilla läget och försöka gör något bra av det. Vi har invigt Lilla Galleriet på vår gästtoalett. Vi två minglade givetvis omkring med våra glas och åt snittar i parti och minut. Jag hittade ett gammalt broderi, broderat med sytråd (!) som jag sydde till en lägenhetsdörr på Björngårdsgatan i Stockholm. Det var när jag flyttade hemifrån 1968 och var ihop med den unge mannen som skulle bli far till Andreas och Hanna. Det var rätt slitet i trappuppgången men den här ”skylten” gjorde alla så vänligt sinnade. Märken av häftstiften finns fortfarande kvar och textilen lite fläckig men det är jag också.

Den satte vi på dörren med en ny sorts dubbelhäftande produkt som inte ska lämna märken efter borttagning och tom skulle gå att använda igen.

Träsnittet, Andjäkt, är fyndat på loppis för fyrtio kronor. Mannen som har förfärdigat det var värmlänning och född 1896, han var litteraturhistoriker och skrev böcker och avhandlingar. Jag undrade vilken stad som var avbildad av en herr Holmberg och la ut frågan på FB. Och se då svarade mitt äldsta barnbarn Josefin att hon trodde det var Smedjegatan på öster i Jönköping! TACK! Vi är nöjda med det lilla galleriet och tänker byta ut bilder och sånt efter hand, tror vi. I lilla vasen är det alltid blommor till gäster… dessa är vissna sen länge. Klematis från Österbotten.

Vi går promenader och jag försöker ta mig i kragen för ett mer ihärdigt gympande med Sofia på SVT play. Det är ju så bra övningar. Sommargympans alla program har jag gjort flera gånger, nu måste jag börja med hemmagympan med Sofia som är nya program.
Tröskeln måste besegras först!

Jag jobbar nästan varje dag med mitt skrivprojekt och läser högt för att höra om texten bär. Min man lyssnar, hänger med och hans skratt hör jag på rätt ställe, och då känns det fint.

Huvudsaken nu är att inte gräva ner sig. Att tänka negativt är inte bra eftersom hjärnan blir van vid det och vill tänka samma sak om igen.

Lev väl, tvätta händerna, håll avstånd och så glömmer vi Tru…!

Agneta