Det här är egentligen ett inlägg från juli 2016, då höll vi på med ett stort projekt som gjorde att vi hade valt att vara hemma hela semestern. Trädgården och våra gästande familjer och vänner är annars alltid ett tungt vägande skäl att hålla sig hemma.
Varför ska man alls lämna hemmet och Skåne när det är som bäst?
Förresten hur är det nu…har jag också semester samtidigt som min yrkesarbetande man? (Så skrev jag då, nu mer är vi båda pensionärer och har väl alltid semester tillsammans eller hur man kan uttrycka det hela). Kan man hitta ett begrepp eller uttryck för semester mitt i pensionärslivet. Kom gärna med något roligt förslag! Friherre och friherrinna är väl okej men…
Mitt i sommaren 2016 for vi i alla fall iväg till Malmö för att leta ett ytmaterial till en lång bänk; klinker, kakel, mosaik eller något sådant. Några öppna ställen hittade vi, trots semesterstängt här och där, och fick på så vis ett hum om utbudet. Vår egen idé tvingades till sophögen på grund av att vi måste ha ett material som tål frost och dessutom har ett utseende vi gillar. Man måste ju väga allt mot vartannat! Utseendet, funktionen och kostnaden. Efter några andra ärenden åkte vi hem med lite luddiga idéer och på väg hem stannade vi för fikapaus.
Vid Börringe kloster nära Sturupsrondellen på E65 låg då 2016 ett ställe med café, en liten ekologisk shop och konstutställning. Anita på Börringe kloster finns fortfarande kvar men tyvärr inga konstutställningar längre. Utställningen enligt annonspelaren var alldeles utmärkt, hade vi haft pengar hade vi gärna köpt någon skulptur av Magnus Ringborg.
Det är mysigt med utflykter ”hemomkring” också och det här stället är ungefär halvvägs mellan Malmö och vårt hem. Konsten är som sagt, trist nog borta, men maten som serveras på Anitas är alldeles utmärkt!
Miljön är fin både ute och inne och allt smakade oss!
Den här trevliga inredningsaffären låg på andra sidan en häck. Vi har inte kontrollerat, men om butiken fanns kvar borde det stå någon skylt om det… det måste vi undersöka nästa gång vi stannar vid Anitas.
På småvägar i det kuperade och lummiga landskapet kör vi ofta – istället för att alltid ta samma vägar mellan vårt hem och platser vi ska besöka. Efter snart 28 år i Sydskåne är jag fortfarande häpen över hur vackert och omväxlande omgivningarna är här! Jag saknar helt förmåga att bli uttråkad av vacker natur och fin miljö! Sommargrönska på er!/Agneta
Pensionär, nyss pensionär! 
10 juli, 2016 kl. 5:59 e m
Den där skylten vid Börringe kloster har vi åkt förbi tusentals gånger! Kanske är det dags att stanna där snart……..
Nu lämnar vi dock Skåne för några dagar hos släkten i Linköping. Förhoppningsvis ska jag äntligen få komma ut på en liten tur på Göta Kanal. Det har jag längtat efter länge!
10 juli, 2016 kl. 8:08 e m
Ja, fast vi har hela tiden tänkt att fika kan vi göra när vi kommer hem ELLER så fikade vi precis innan vi åkte! Jag hoppas din resa på Göta Kanal blir av. Bergs slussar ligger ju nära Linköping…Jag har gjort resan och slussningen ganska många gånger. Då med segelbåt och många lustiga händelser från slussningar i bagaget har jag! Trevlig resa ska ni ha!
10 juli, 2016 kl. 8:11 e m
Visst är det härligt när man kan ta det lite som det kommer. Hoppas ni hittar vad ni söker för bordet. Är det en Mozart du har vid det fantastiska ”uterummet”? Snyggt glas runt också.
//Helene
10 juli, 2016 kl. 8:18 e m
Vi kallar det där stället för vår veranda. Skyddar mot besvärliga västanvindar… Vi ritade och byggde det 1999 och nu är det snart dags för renovering. Ja, det är Mozart! En ros vi älskar båda två. Den planterades 2003 och har totalkrossats av snö en gång. Då låg snön i en kompakt hög ända upp till verandataket och så smälte och frös högen om vartannat. Jag trodde aldrig rosen skulle klara det, den stubbades och efter två år var den lika hög igen! Vilken växtkraft! Kram till dig!
11 juli, 2016 kl. 9:18 f m
Mozart är en av mina favoriter också. Tålig också.
Skydd mot vind är ju ett måste, även här på västkusten. Vi bor bara 500 m från havet. Även om vi inte ser det så känner vi det. Men en del berg och skog emellan gör att vi har väldigt bra odlingsförutsättningar ändå.
Känner igen det där med ständiga renoveringar…….
Kram Helene