Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

B12-brist en realitet (repris

10 kommentarer

B12 låter lite som ett bombplan från det sorgliga Vietnamkriget eller något sådant. Istället för Vietnam kan man sätta in ordet VITAMIN före B12. (Alla somriga rosfoton har jag tagit här hemma för några år sen.)IMG_20180612_173628154

Brist på vitamin B12 kan få förödande konsekvenser. B12 behövs för produktionen av röda blodkroppar, det behövs för cellernas nybildning och ämnesomsättning. Brist på B12 kan bl a ge allvarliga skador på nervsystemet.
Kroppen kan inte tillverka  vitamin B12 själv utan vi måste få det i oss via maten. Genom att äta kött, fisk, ägg och mejeriprodukter får vi i oss B12.
Vi är av naturen allätare och inte vegetarianer eller veganer som en del tror. Jag känner flera som valt att undvika animalisk föda och självklart respekterar jag deras val.  Det viktiga är att särskilt veganer måste äta kosttillskott med vitamin B12 för att inte dra på sig allvarliga skador för resten av livet.

20180608 Dolomiti

Sent i höstas blev min brist på B12 helt uppenbar för mig. Jag hade långsamt märkt vissa förändringar i känslan av att vara jag. Jag menar den fysiska känslan men eftersom åren går så är det väl inte konstigt att man blir lite svag och att annat händer med kroppen.

20180529 Poppius i vas

En vinterkväll skulle jag hämta min man som var ute och åt julbord med arbetskamrater. Jag hade en längre tid haft yrsel och känt mig svag men inte klagat. Mina tår var ömma och brukade domna och ibland även fingrarna, jag tog det inte för så allvarliga problem men den här kvällen fick jag en fruktansvärd kramp i fötter och tår.

– Vad är det som händer? ropade jag rakt ut i min ensamhet. Krampen gjorde att tårna spretade uppåt. Smärtan var nästan outhärdlig. Jag försökte stampa omkring på golvet för att ”ruska liv” i fötterna. Den normala känseln försvann precis samtidigt från båda fötterna. Värst var det under fotsulorna och det tog tvärstopp precis där ett par gammaldags sockor brukar sluta en bit upp på vristen. Fötterna domnade, det stack och bråkade lika mycket på den vänstra foten som den högra.

20180611 Alred Colomb

Påföljande vardag ringde jag vårdcentralen och fick ganska snabbt tid till en läkare. Han frågade mig lite om olika saker och jag fick gå till laboratoriet. Efter provtagning och kort väntan på svar fick jag veta att några blodvärden var dåliga.

– Du har blodbrist och behöver B12, sa doktorn, du kan välja tablettform eller injektion.
– Vilket är det effektivaste? frågade jag fast jag egentligen förstod vad svaret skulle bli.

Jag fick receptet och hämtade snart min kartong med ampuller på apoteket och har just nu fått den tredje sprutan av distriktssköterskan. Var tredje månad tar jag en ampull till vårdcentralen och får en injektion. Rättar: Nu på våren 2022 får jag sprutan med B 12 lite oftare, var tionde vecka.

20180611 John Davies
Vilken lycka att bo i ett land där man kan lösa ett ganska vanligt åldersproblem så pass enkelt! Om inte bristen på B12 upptäcks i tid så kan skadorna bli bestående. Då kan det till exempel handla om svåra nervskador.
Nu när jag har börjat få sprutorna lite tätare hoppas jag slippa känna mig seg och konstig, att tårna gör ont och att yrseln kommer tillbaka. Jag har inte utforskat allt på nätet om B12 men det finns massor av kunskap att hämta där. Jag hade verkligen ingen aning om att man kunde få brist på något trots att man äter rätt typ av balanserad kost. Det beror på en försämring av mag- tarmsystemet som kan komma med att man åldras. En relativt vanlig åkomma bland äldre människor helt enkelt.20180604 Rosa Officinalis

Någonstans läste jag att var femte person över 70 år har någon form av B12-brist. Nu vet jag vad det var som förorsakat mig en del problem. Det kan ha pågått en längre tid och jag hade bara tänkt att det hörde till det normala åldrandet. Kanske ska du kontrollera dina värden, även om du är yngre, det är lätt som en plätt med ett vanligt blodprov! / Agneta

IMG_20180607_100010117

PS Handfatsvasen har olika blommor hela året. Under tiden då det finns något i trädgården att plocka gör jag givetvis det. På vintern botaniserar jag oftast inomhus, nyper av gröna blad och rar stänglar från blommande krukväxter eller några kvistar utifrån. Lev väl och blomstra!/Agneta

Författare: Agneta Croneld

Rännstensunge från Stockholm som genom att leva själva livet har konverterat till pensionär i Skåne.

10 tankar om “B12-brist en realitet (repris

  1. Illa. Våldsamma kramper är inte kul, särskilt om de envisas med att hålla på i timtal på natten när man helst vill sova sin skönhetssömn. Hade sådana ett tag, men kom fram till att det förmodligen var en medicin mot kolosterol som ställde till jävelskap, främst i fötter och ben. Så den slutade jag med. – Nåväl, nu hoppas vi på sol och ljumma vårvindar och många pigga blommor och fåglar och annat i naturen! Trevlig helg!

    • Jag tycker du ska begära att de (din vårdcentral) kollar att det inte är brist på B12 som gett dig problem. Det ser de genom att ta ett vanligt blodprov.
      Apropå din kommentar: Jag slutade själv med Simvastasin för att jag hade läst om biverkningarna det kunde ge, läkaren blev rätt sur på mig…
      Ja, nu ser vi framåt denna ljuvliga årstid! Trevlig helg till dig också!

      • Simvastasin låter bekant på ett obehagligt sätt … och här har någon jäkel ställt till med snöfall och is under natten! Men man får hoppas på bättre tider!

      • Jo, den medicinen gick bort!
        Här är det soligt, kallt, molnigt, soligt, blåsigt och så kommer det snö som genast smälter… aprilväder alltså. Klart det blir bättre tider men det kan vara olika saker man tänker på!

  2. Tänk så mycket konstigheter man kan råka ut för. Jag kan lite jämföra ditt problem med när jag fick underproduktion av sköldkörtelhormon. Så mycket konstigt som hände i min kropp då. Och vilken tur att vi har fått hjälp med våra besvärligheter!
    Och vilken underbar tid vi är på väg mot. Härligt att njuta av vackra bilder så länge.
    Vi blomstrar på så gott vi kan!

    • Jag försöker också blomstra allt vad jag kan, det går väl lite sisådär. Det är fantastiskt fint i trädgården om jag bara kunde bortse från allt som måste städas undan. Kanske blir det lite tid och ork i påsk.
      Jag läste på FB just det du berättar om underproduktion av sköldkörtelhormon och kroppens reaktioner. När jag kom med mina problem till doktorn så var det en av de saker som han nämnde och som man kan se i blodet om det är det man lider av.
      Alltid trevligt att du tar dig tid att kommentera. Jag har ju en hel del läsare som aldrig säger ett pip, men ibland gör jag ju så själv! 😉

      • Idag är det strålande väder och INGEN VIND!!!!! Så idag är det trädsgrejande men i maklig takt så det är njutbart. Idag blomstrar jag!🌞

      • Härligt, Karin! Blomstra så mycket du kan!
        Jag jobbade också ute några sköna eftermiddagstimmar och blev alldeles varm och trött. Har börjat rensa fram växterna i en rabatt som just nu blommar med massor av Helleborus dvs julrosor i flera olika färger. Hann inte riktigt klart i den rabatten men måste ända vara nöjd.

  3. Hej där Agneta!
    Vet inte om det är för sent för kommentarer, men måste berätta att det kan gå alldeles för långt, rätt lätt med B-12 problemet. Ok, nu var det länge sedan, men när min mamma klagade på stickningar i fingrar och tår hos läkaren, så fick hon svaret ”Skaffa hålfotsinlägg!” Sedan gick lång tid igen, tills någon mer engagerad läkare konstaterade att hon hade långt gången perniciös anemi, som det så vackert heter. Hon fick bestående men… och vi döttrar fick uppmaningen att hålla koll på vårt B12-värde, då det också kunde vara ärftligt! Kan vara bra att veta!
    Kul att se att din blogg lever Agneta! Återstår att se om min kommentar går att skicka, vilket tyvärr inte alltid är fallet då man ofta måste ha Fejan eller Google, vilket jag vägrar!
    Länge sedan vi sågs på någon växtmarknad! Såklart beroende på pandemieländet!

    Hälsar Ninnie (i Ramlösa)

    • Hej Ninnie! Ditt inlägg gick fint fram hit!
      Jag har förstått det där som du berättar och några andra har berättat just om sina mödrar som fått diagnosen perniciös anemi. Jag är evigt tacksam den läkare som förstod vad som felade mig.
      Min blogg lever även om jag just nu har haft lite glest mellan inläggen. Jag försöker skriva en bok om tiden då jag, i tio år, bodde i en storfamilj i Närke. Det känns som en evighet sedan och kräver mycket koncentration men jag vill berätta innan jag eventuellt blir för glömsk och gammal i tankarna!
      Ett visst trädgårdsintresse finns kvar eller egentligen ganska stort, vi gör vårt bästa och gräver ner en ny buske lite till och från…. Lust och ork går inte alltid hand i hand och jag drar ner ambitionen och är inte engagerad i trädgårdsföreningen längre. Men fina trädgårdar och växtmarknader och liknande lockar till och från.
      Tack, Ninnie, det var väldigt snällt att du ville berätta och roligt att du hörde av dig!
      Agneta (fortfarande på kullen vid Sydkusten)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s