”Små, små ord av kärlek…” Kavaljeren sjunger i flickans öron, ihop med Berth Idoffs på scenen, han vågar inte säga de där orden direkt men nu får han fram dem här på dansgolvet! Kanske kan det också ha varit Flamingokvintetten eller Sven-Ingvars eller någon av alla de där andra dansbandsorkestrarna som hjälpte till med raggningen för kvällen, sommaren eller för livet.

Sedan 2012 är det gamla danspalatset Sandgrund en plats för Lars Lerins konst. För den populäre Värmlandssonen tillhandahåller Karlstad Kommun de enorma väggarna; vilken hyllning och upphöjelse till en nu levande konstnär! Lars Lerin, som tidigare levde ett hårt liv, har öppet berättat om sitt liv och delat med sig hur han har hanterat det svåra. Under de senaste, låt säga 15 åren, har han blivit folkkär, för sin konst och sitt sätt att se på människor, detta inte minst tack vare media. Nu kan nästan vem som helst komma till Sandgrund och studera vilken enastående akvarellist han är. Han bodde många år på Lofoten och flera motiv ser ut att vara från den tiden. Allt här nedan är precis den färgskala som han behärskar till fullo.

• 

Vi hade knappt två timmar på oss och jag kan säga att efter en timme så var jag helt slut av alla intryck. Så många fantastiska stora, jag menar stooora akvareller, små akvareller, studier och färdiga verk att det gick runt i huvudet på mig. Vi sackade lite båda och fann intressanta böcker att kika i som den produktive Lars Lerin har skrivit och gett ut på eget förlag, han är författare också! Han är fem år yngre än jag och enligt personalen kommer han med nya verk och byter ut mot några gamla, han har kanske ingen broms, vill som det verkar bara skapa vidare!

Jag ser en risk i att det blir för mycket av skicklighet, kan det bli det? Och samma samma att fastna i… jag vet inte, tvekar där i mina funderingar MEN nä, titta på den taniga björkskogen här nere. Allt är bara så skickligt och alla har vi varit något liknande ställe och många har en relation till det vi tittar på här.

Det var svårfotograferat med blänk från många lampor glasen. Enastående vattenblänk och liknande står LL själv för så därför väljer jag bort fler foton..
Jag tittade in i en avdelning där jag inte hade varit. Oj, ett arkiv, med skisser, brev och utkast till böcker, tänkte jag. Hans gamla favoritböcker, material från konstutbildningarna, fotografier och ja, hela hans liv samlat i det här arkivet. Men tji fick jag allt var målat och jag tog en video som tyvärr blev för stor för bloggen. Men, åk dit vet jag! Till Karlstad och Sandgrund. Bara de riktiga verken är de som räknas!
Må väl och blomstra!/Agneta