Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Mitt textila intresse (9) lappat och lagat

9 kommentarer

Det ligger i tiden att laga och ta vara på de textilier som vi har runt oss. Vi har nog lite till mans varit både lata och slösaktiga vad gäller våra textilier. Det är ju en kul utmaning att försöka laga med lite finess och att våga laga så att det blir synligt och är roligare än att finlaga om man nu inte kan få till det så som proffs kan.
Att många anser att det är fin en konst att laga förstår man lätt av detta verk som jag såg på en konstutställning för ett tag sedan. Jag blev i alla fall glad över hyllningen till alla som ägnar tid åt att laga textilier.

Konst att laga 20190319

Först visar jag hur jag lagade en ullklänning som jag blev nöjd med. Kläder av stickad ull kan bli tunnslitna och eller få små hål. Jag hade en sån klänning nej två, en lila och en gråbeige. Den lila lyckades jag förstöra i tvätten. O, så dum jag var som slängde den!  Det ångrar jag, den hade kunnat bli finfina och användbara lagningslappar! Klänningen med hål lagade jag med hjälp av trasiga ärmar från en kofta i samma färg som klänningen. I förrådet fanns gammalt brodergarn i olika färger att  sy fast laglapparna med.

Koftan hade tryckta ringar och därför fick jag infallet att göra runda laglappar som jag klippte ut runt det tryckta mönstret. Lapparna broderades fast med enkla sömnadssätt.
Se här ovan: Vid fickan var det slitet och det blev tre lappar där.

Snygga och sköna skjortor, vars kragar är utslitna, har jag alltid räddat från att slängas. När jag tänker efter har det blivit ganska många fixade skjortor under alla år. Jag gör det enkelt för mig och det handlar inte om några extravaganta skjortor.
Börja med att sprätta upp sömmen som håller kragen på plats. Efter det rensar man bort lösa trådar och så sätts knappnålar tätt så att sömmen kan bli snygg på både ut- och insidan. Hitta sytråd med rätt färg och sen syr maskinen igen alltihop i ett litet kick. Jag syr ganska långsamt, tar bort knappnålarna vartefter men ett litet kick är det ändå!

Här ovan är tre moment och olika skjortor. Det är lätt som en plätt!  Jag tycker det blir ett tillräckligt bra resultat och den lagade skjortan kan hålla länge – vilket är vinsten!

För längesedan gjorde jag ett vitt lapptäcke som skulle ligga på en gästsäng. Där använde jag helt osentimentalt tyg från mitt första bröllop, gardiner, gamla skjortor, lakan, nattlinnen, dukar och provbitar från en tygaffär. När det färdiga överkastet hade legat ett tag så blev det tråkigt i mina ögon och då fick jag för mig att brodera med enkla improviserade linjer i centrum av varje kvadrat… inte blev det så värst mycket roligare! Förstod nog att jag skulle vara tvungen att  ta ut svängarna lite till men själva jobbet med att brodera mer lockade inte alls.

Medan jag höll på med det såg jag att sömmarna hade spruckit lite i monteringen mellan kvadraterna. Överkastet skulle gå sönder om jag inte gjorde något där – det fick bli  kråksparkssömmar. De sömmarna håller ihop täcket med fodret på baksidan så nu slits inte täcket på samma sätt när någon slänger sig ovanpå sängen. Men eftersom det där överkastet nu mer är undanplockat så får slitaget anstå till en eventuell framtid.

Lagad klänning 20190311

Det här mobilfotot tog min man av mig i mars detta år när klänningen åter gick att använda. Jag ser precis så nöjd ut som jag kände mig.

Lev väl och ta vara på det som går att laga! /Agneta

 

Författare: Agneta Croneld

Rännstensunge från Stockholm som genom att leva själva livet har konverterat till pensionär i Skåne.

9 tankar om “Mitt textila intresse (9) lappat och lagat

  1. Du är så kreativ!!!

  2. Här fick man lära sig en del. Så snygga lagningar! Blev mycket inspirerad. Du är verkligen ett proffs!
    Gott slut på året!

  3. Det där med skjortkragar fick mig att tänka på min salig mor (1912-2002). Jag trodde hon var den sista generationen som vände på slitna skjortkragar och fixade en ”ny” snygg skjorta – det var ju nödvändigt i ett hushåll som fick vända på slantarna – men traditionen lever alltså kvar. Trevligt.

    • Min mamma (1911-1999) avskydde handarbete efter att ha sytt, lappat o lagat av tvång hela den delen av sitt liv när hon var ung och vi barn slet hål på allt.
      Jag vänder aldrig på kragarna, tar bara bort den slitna kragdelen och syr ihop.
      Trevligt att läsa dina tankar, Björn.

  4. Visst är det tillfredsställande att öka livslängden på kläderna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s