Nu tar vi resan baklänges och börjar med den sista delen! Med många intryck, minnen och ganska trötta fötter efter drygt fyra mils vandringar på stenlagda ytor var det dags för oss att lämna den fina staden Amsterdam. Det kommer snart fler inlägg om staden som gav oss så mycket.

Vi, fyra vänner sen ungdomen, har med åren blivit så som man kan bli med åren, pigga men ibland trötta, dansanta men också lite halta och lytta. Skavanker som ska accepteras och genomlevas men inte styra hela tillvaron. Vi har rest ihop tidigare och känner varandra väl. Det är bra när man emellanåt behöver jämka ihop sig till en fungerande enhet.
Trots en del kroppsliga defekter så ville vi bestämt pröva det där med en längre tågresa. Vi tog därför flyg till Amsterdam men tåget hem. Tågbiljetterna beställdes lätt över nätet på tyska Deutche Bahns hemsida.  Man bokar tåg som i Sverige och kan söka informationen på engelska om man inte kan tyska. Så här glada kände vi oss både inför själva resan till Amsterdam och i verkligheten när vi äntligen kommit på första tåget och hittat våra bokade platser.

Men först bjöd den sista dagen på en underbart fin morgon, tåget skulle gå lite efter elva vilket var ett medvetet val av oss som inte tål stress. En skön förmiddagspromenad med rullande handbagageväskor tog oss från vårt hotell till Huvudbangården. Vi hade gott om tid att dricka kaffe och leta efter rätt utgång och plattform.

Tre månader i förväg, inte tidigare, gick det att beställa biljetter och sittplatser. Vi hängde på låset sas för att få de biljetter vi tänkte var bäst för oss. Vi sökte inte den snabbaste utan den mest ekonomiska resvägen. Det kostade med platsbokningar 650:-  per person att resa från Amsterdam till Köpenhamn. För det fick vi elva timmars resa! Just det fanns det både plus och minus med förstås.
Amsterdam – Osnabrück – Hamburg – Flensburg – Fredericia – Köpenhamn.  Sittplatsbiljetter krävdes på de två första tågen med högt passagerartryck och där fanns också restaurangvagnarna. Vi åt på lunch mellan Amsterdam och Osnabrück. Jag valde vegetarisk gryta med ris och det var riktigt gott!

Det hade varit bra med en bistrovagn på något av de andra senare tågen men där fanns inte ens en sådan rullande vagn med någon som sköter försäljning av mackor, kaffe och sånt i sittvagnarna. Oj, vad vi saknade det och inte vid något byte fanns tillräcklig med tid för att kuta iväg och handla något.
Sammanlagt bytte vi tåg fem gånger och ibland med lite snäv marginal. Positivt tänkande; bra att få röra på sig och se en ny station; det är ju inte hälsosamt att bli för bekväm, trots allt.
För spänningens skull behövs ingen thriller eller deckare, det räcker att vara ordentligt försenad på ett tåg inför bytet till ett annat! I vårt fall gjorde förseningen att det endast var en minut mellan att tåget skulle anlända till Hamburg och det nya skulle avgå från en perrong som, av numreringen att döma, verkade ligga i fjärran regioner av stationen. Det blev en riktig nagelbitare!
Hurra! för lokförare och  övriga ansvariga som gjorde att tåget kunde köra in en del av förseningen!

Trevliga samtal, bok, hörlurar, korsord, ja, det var sånt vi roade oss med under resan och att titta ut genom fönstren förstås. Under nästan hela resan så var slättlandskapet förhärskande. Mycket grönt och jordbruk, kreatur, gamla gårdar, små byar och några vattendrag. Längs med några sträckor var det som en grön ridå av buskage och småträd som skymde utsikten. Släpljuset över böljande sädesfält när vi korsade Fyn och utsikten från broarna var nog det vackraste. Söker man ha mer spännande natur ska man nog inte resa just den här sträckan. Vi tänker också att det är bättre att åka kortare sträckor om man vill tågluffa som äldre och få mer nöjsamt utbyte av både resa resmål. Det vill vi i alla fall, det finns så mycket intressant och vackert att se.
Kanske t.o.m. sånt man inte ens visste fanns!

Vi hade helt klart planerat dåligt så min nödproviant med fyra fesljumma yoghurts, två plastskedar och några söta mjuka kakor sparade från hotellfrukosten kom till pass framåt kvällen. Det slutade med att vi åt burgare mitt i natten i Malmö innan vi sen körde hem. Glada, nöjda och trötta.

Vart skulle du vilja resa med tåg, undrar Agneta.