Pensionär, nyss pensionär!

Om livet som nybliven pensionär!

Trädgården (24) en praktisk poesi

12 kommentarer

I mars vill man gärna vira in sig i en pläd och bara få vara  fred. Men ljuset, fåglarna och jorddoften hjälper mig att komma igång mentalt med säsong 2017! Och trädgårdsbilderna!Soli 16 feb 2016

Här finns inget behov av tid och ordning i denna stund, jag låter mina tankar fara och flyga fritt. Något i bildflödet gör att blicken fastnar och jag väljer spontant bland några av alla tusen bilder. En älskad växt som jag inte vill vara utan: Digitalis – självsådda och fådda! De vita är de vackraste men alla kulörer behövs i just den här täppan… skriver upp på årets önskelista. Jag ser några bladrosetter där ute men de är för få! Det finns alltid mer plats för den rara fingerborgsblomman.

Svavelpionen visade äntligen sin färg på försommaren 2016, hurraaaaaa, den rätta färger var alldeles, alldeles underbart rätt! Underliga väder drog förbi i början av maj och skapade små intressanta och fina fotostunder – innan störtregnen kom. Snart är det på riktigt ännu en gång och – men, aj, där kom en tankeknut, några måsten och vred till i mellangärdet. Såjord, byttor, värmemattor, lampor, fröså, förså, undervattna, dra upp, kultivera, skola om, klippa topp, låta bli att klippa, bära ut, bära in… men oj, jag måste leta fram fröna! Tänker inte köpa nya. Har väl sett hur alla redan har börjat och jag, jag bara tänker…

Att dela en höstblommande planta med spade på våren är en njutning. Dela plantan till nya plantor med friska  och livskraftiga rötter. Att plantera dem i jord eller kruka är mums för trädgårdsekonomin. Lite blir mer, mer blir mängder och ytor. Rabatter fylls och nya kan skapas. Dra upp frön från egna perenner är en, i tid, utsträckt och lustfylld färd!
Blir det något så får man fler och kan ge bort. Det är väldigt roligt. Lika roligt är det att tänka i bladformer och växtsätt som höstfärger och vårutspring, ja, jag tänker på det när jag manar fram sommaren! Behöver jag dela och flytta? Man placerar rätt och fel och plötsligt kan det som vara fel kännas rätt när man har tittat nog många gånger och ser något annat än förut. Vad lustigt det är men barr och blad gör en glad – åtminstone mig!

Så har vi helheter med rabatter, stigar, buskar och träd, stammarna och formerna och, och nej, jag har inte glömt rosorna eller andra blommor! Kan det förresten vara för sent att dra upp luktärter nu? Ja, kanske men jag vill göra ett försök! Förra året var jag för återhållsam på såfronten, det måste bli bot och bättring.

 

Rosor var min största passion när jag började intressera mig för trädgård i femtioårsåldern. Jag har skrivit om det i tidigare trädgårdsinlägg här i bloggen Pensionär, nyss pensionär. Nu har jag ett mer allmänt och omfattande trädgårdsintresse… se där, nu skrev jag det! Det här inlägget har peppat min lust. Lust att planera, fröså och kanske flytta om lite.  Jag alltså har inte helt tappat geisten, jag gör bara mindre nu än tidigare…

och till slut några fler bilder från tidigare somrar! Kanske blev också du lite peppad!?/A

 

 

12 thoughts on “Trädgården (24) en praktisk poesi

  1. Men gud så många fina bilder. Trädgården ger verkligen möjlighet att glädjas åt både det lilla (som rätt färg på en växt man väntat på) och det stora. Och med tiden har jag färre måsten, men man får öva hela tiden.
    //Helene

  2. Ja, nog längtar man till den härliga våren och sommaren när man ser dina fina bilder! Och lite har det allt börjat att klia i trädgårdsfingrarna! Jag kunde inte låta bli att köpa lite fröer i år fast jag borde vara vis av min erfarenhet från andra år…… det brukar nämligen mest bli kattskit av mina sådder! Men den där tanken om hur fint och vackert allt ska bli, den fanns ändå kvar i år också! Och pelargonerna är på gång. Några har blivit omplanterade och några står snällt och väntar på mig. Tänk om man hade mer tid, men även ork!
    Kram Karin

    • Jag tror nog att man på något sätt ändå blir klokare med åren. Du kände nog på dig att i år blir det framgång med sådderna! VAD är det nu som du tänker dra upp från frön?
      Jag är ju pensionär och borde ha all tid i världen men ”hinner inte” allt jag vill, men så vill man väl för mycket då! Jag ska åka hemifrån några dagar och tycker inte om attl ha sådder som står övergivna här hemma.När jag kommer hem ska jag börja så lite tomater, chilli, luktärter och lite mer!

      • Jag sår ju blommor, det är ju min grej! I år provar jag Törnrosas kjortel, blomstertobak, en fin klätterkrasse, en pelargonsort, temynta och jätteverbena. Idag planterade jag om några pelargoner till och då blev det ju fler sticklingar för jag tycker inte om att kasta. Var jag ska göra av dom vet jag inte, men man kan ju alltid ge bort……….
        Just det, jag glömde malaberspenaten! Det ska bli lite spännande!

  3. Med tanke på aktuellt snöfall i Stockholm är det nog vi fönsterbrädesodlare som har det bästa läget. Men man kan ju alltid drömma om fina dagar framöver när fönsterbrädesplantorna får komma ut i en odlingslåda utanför huset. Förra året växte det rent vansinnigt i lådan, så det är bara att hoppas på en liknande utveckling i år. Någon blomprakt av din modell lär aldrig uppnås, men jag tänkte mig en liten bi- och fjärilsrestaurang bland mer ätbara växter.

    • Men vad trevligt att du har möjlighet att ha en odlingslåda! Är det på en balkong eller gård eller som hängande trädgård utanför fönstren? 🙂 Det första jag anlade här i trädgården var en sk fjärilsrabatt som drog till sig just bin och fjärilar! Jag gillar humlor också…
      Kul att du syns här ibland! Jag är ju mer en slarvig typ!

      • Förra året kom det erbjudande om att boende kunde få tillgång till pallar (omdöpta till odlingslådor) utanför huset och jag nappade. Men för närvarande är lådan förmodligen full av snö och det är lugnast för vitlöksklyftorna som jag satte förra hösten att hålla sig under jorden ett tag till. Man får vänta på varmare tider …

      • Vad bra med urbant odlande! På krukis där jag bodde var kvarterets stora innergård delade i massa små rutor. Dessa var i sin tur försedda med höga järnstaket… Sopkärl i ena hörnan av varje ruta och cykelställ i en annan o i bästa fall en snutt gräsmatta. Jag fantiserade att låta riva allt det där och göra en stor oas för barn o vuxna… Ingabarnsliga tankar egentligen!

  4. Uhadada, jo jeg bliver meget peppad af at se på din forförende billedkavalkade (tak for den!), men indtil videre har jeg kun prästeret to små aktive handlinger for sommerhavens genopstandelse: bestilt frö (nästen INGEN PERENNER) og böjet mig ned under bordet i mit lille arbejdsrum for at konstatere, at der stadig findes såjord fra sidste forår.
    Virkeligheden er aldeles alt for kold og realistisk til yderligere tiltag, så indtil videre må digitalis og svovlpäoner og roser sväve rundt om os som praktisk poesi 🙂

    • Hahaha! Jag har inte böjt mig ner för att kontrollera något i sammanhanget. Dock har jag STRÄCKT MIG UPP till hyllan för fröer och LYFT ner en låda! Igår var jag på en föreläsning om julrosor som hölls på danska. Jag förstod väl hälften ungefär. Sen efteråt BAR jag hem tre pappkassar med sex nya Helleborusplantor i var sin kruka… Jag lugnar mig lite till med frösådderna!
      Snart ses vi!

  5. Hmmm, ja, danskerne taler så mærkeligt – snart kan du øve dig lidt igen 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s