Onsdagar börjar alltid med ett softpass på Friskis & Svettis i Ystad. Min träningskompis Åse rattar lugnt genom det fagraste av alla fagra landskap. Vi konstaterar att rapsen snart har blommat färdigt, det gula skiftar över i moget rapsgrönt.
Jag berättar att jag senare på dagen ska köra och hämta mitt yngsta barnbarn Victor efter skolan. Vi ska gå och se en utställning på Duncers kulturhus i Helsingborg. Hela utställningen bygger på Sven Nordqvists välkända och ofta innehållsrikt myllriga bilder och texter om Pettson & Co. Här kommer en bildsvit från en riktigt trevlig utställning med möjlighet att använda många sinnen.
Det fanns mycket att titta och lyssna på, böcker att läsa, pussel att lägga, mucklor att leta efter…och igenkännandets glädje var stor! Vi kom dit vid tvåtiden och det var nästan bara vi just då. Vi hade gott om svängrum!
Hörlurarna gav möjlighet att stanna upp och lyssna hur Sven Nordqvist pratade med och berättade om sina figurer och vad han själv tyckte var roligast att göra. Man kunde också sätta igång berättandet i hörlurarna om en speciell miljö som fanns i just det rummet och gå runt och känna och pilla på sakerna för det var alldeles tillåtet. En stor projektion av hur Sven N. tecknade visades på ett arbetsbord. Han berättade också på ett fint sätt om sig själv och hur han tänkte. Det uppskattades mycket av oss – både farmor och barnbarn!
Här ovan ser det nästan, men bara nästan, ut som Sven Nordqvist sitter i knät på V.
Om någon miljö sa den snart åttaårige gossen: – Det här är roligt för de små barnen!
Det fanns en låda med utklädningskläder och korgar och lådor med böcker att läsa lite varstans! Det var verkligen en rolig och pillvänlig utställning! En stor vägg med flyttbara bokstäver gav oss möjlighet att låta figurerna tala i pratbubblor. Sven Nordqvists första bok var en bok om bokstäver. En kreativ man som skapat så mycket glädje är värd en sån här utställning där man känner igen figurer och miljöer och där även en farmor tillåts att leka ”köra buss” och just den här bussen gick till INTILLSTAN! Det fanns ingen buss som gick HEM! Så dit fick ta oss själva…
Mer barnkultur åt alla!/A
Pensionär, nyss pensionär! 
28 maj, 2016 kl. 5:28 e m
Det ser ut att vara en härlig utställning! Önskar att jag hade tagit mig till Lund när den var på Kulturen där. Jag älskar verkligen Sven Nordqvists böcker, både texter och bilder!
28 maj, 2016 kl. 5:30 e m
Det är ju så, man behöver inte vara BARN för att uppskatta såna här utställningar. Vi har väl tillräckligt med barn kvar inom oss, kan jag tänka!
30 maj, 2016 kl. 8:40 f m
Vi har været der med fem-årige Molly – jeg går ud fra, at hun falder ind under kategorien ‘små barn’ – i hvert fald må jeg sige, at udstillingen passede hende perfekt i størrelsen. I flere timer gik hun rundt i de fine, grønne Findus-bukser, medens jeg måtte nøjes med en Petterson-hat, der var lidt for lille og hele tiden faldt af.
30 maj, 2016 kl. 3:06 e m
Ja, Victor vet nog vad ”små barn” tycker om! Han hade själv väldigt roligt med att känna igen miljöer och figurer och tyckte om att höra i lurarna!
Idag tror jag att jag blåser bort men vindarna är inte kalla – alltid något!