Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Inget märkvärdigt har hänt – pensionärens dagbok

13 kommentarer

SONY DSC

Får jag presentera Betty Corning!? För ett par blogginlägg sedan visste jag inte vad det var för klematis. Nu kan jag säga hennes rätta namn. Det är hon värd som fortfarande blommar så fint.

Måndag: Jag råkar vara född med riklig livsglädje eller om den är förvärvad. Jag vet inte! Känner nästan alltid glädje inför en ny dag men ibland är det naturligtvis lite segt att gå upp ur den varma sängen. Börjar som vanligt med en god kopp te och Ystads Allehanda.
Vinkar av M som kör tidigt till jobbet och sätter mig med ‘Änglarnas  sorg’ av Jon Kalman Stefanson.  Jag fryser in i ben och märg, håller på att drunkna i det iskalla havet, störta utför branter och…Pojken har följt med sjörädda postbudet Jens på en farlig tur med först båt och sedan häst för att hämta och lämna post på de mest otillgängliga och avlägsna ställen man kan tänka. Snöstormen drar fram och gör sikten obefintlig medan den fruktansvärda kylan och tröttheten får pojken att vilja somna i snön.
Inget lätt liv på Island när inga som helst bekvämligheter finns. Stefanssons språk är vackert och mycket beskrivande men har nästan för många tänkvärdheter invävda…klokskapen får ha någon måtta!
Under förmiddagen tittar jag till bloggen som jag la ut igår. Den som började med en drink i solen och sedan svängde över till funderingar runt flyktingarna som söker sig till vårt land i dessa tider. Kollar statistik och eventuella kommentarer. Det känns bra. Jag menar inte själva flykten förstås.

IMG_1601
Cyklar i sommarblåst till vävstugan efter lunch. Jag ser Åses bil när jag svänger upp framför gamla skolan. Trevligt med vävkompis! Vi snackar och väver ett par timmar. Jag skulle helst vilja bli klar med duken på torsdag men småproblem dyker upp på slutet och jag inser fakta. Jag behöver mer tid!
På kvällen är det stickcafé med gamla och nya deltagare men på min stickning blir dessvärre ingenting gjort. Ska lägga upp maskor men räknar fel hela tiden. Kan inte koncentrera mig. Samma som när jag ska läsa ibland. Kan inte koncentrera mig. Kan inte få till det. Lägger ner den icke påbörjade stickningen i påsen, kör hem och tänker på de trevliga kvinnorna som alla stickade runt omkring mig.

Tisdag: Gör en massa praktiskt både ute och inne hela dagen, nödvändiga måstesaker. Läser lite i ‘Änglarnas sorg’ och talar med Kersti i telefonen. Vi talar om bokklubben och Språkcaféet i Skurup.
På kvällen ska M och jag se en film tillsammans men vi är trötta och avbryter för att fortsätta en annan dag. M lägger sig och jag läser mail, växlar några ord på fejan, läser inlägg, tittar på små dumma filmer med djur och bebisar. Somnar ganska tidigt.

Onsdag: Åker med M till Ystad eftersom jag ska till optikern. Havet är så vackert här vid sydkusten! Jag kan aldrig se mig mätt på den här kuststräckan – alla årstider är lika tilltalande! Älskar landskapet runt omkring oss. Öppet stort, otroligt blåsigt men magiskt när det är lugnt annars spännande. Det kan ju inte vara magiskt jämt!
Går på fik i väntan på synundersökning, grov fralla med ost, svart kaffe och Mariaklockans åttaslag.
Tänker på onsdagsträningen som redan har börjat för terminen, längtar till nästa vecka trots att det blir jobbigt. Måste komma igång med vardagsrutinerna nu efter sommaren och motion som tilltalar mig.
Nya glasögon kostar ett stort hål i plånboken men jag måste ha nya! Får hem glasögonbågar i en tjusig väska. Ska visa M och dem jag träffar men vill absolut bestämma själv.

IMG_1617[1]

Går på fik efteråt för en påtår och lässtund i boken. Gillar att studera folk på fik!
Gör inköp på Systembolaget, Granngården och Willys och ska sen köpa medicinen som sedan några år reglerar mitt höga blodtryck. Alla recept har gått ut! Måste fixa det. Har ifrågasatt om jag behöver alla fyra mediciner nu när jag som pensionär sällan stressar. Kör hem när alla ärenden är avklarade.
Hämtar M vid bussen i regnet. Njuter av att äta middag och vara tillsammans. Som vanligt avslutar M och jag middagen i de små röda marockanska fåtöljerna med var sin espresso och liten whisky . Vi uttrycker både bekymmer och glädje. Planerar de kommande dagarna. Jag fastar från kl. 22.00.

Torsdag: Skjutsar M till bussen och kör till Novakliniken i Rydsgård. Lämnar prover på laboratoriet och de kontrollerar blodtrycket. Ovanligt lågt… Får tid till läkarbesöket om en vecka.
Kör hem och städar, tvättar och bakar äppelkaka. Jag bakade den gamla Fyriskakan som jag har bakat i äppeltider varje höst sedan barnen var små. Så saftig och god!
Vävning på kvällen och många vävglada kvinnor infinner sig. Vi planerar städfest till mitten av oktober.

Fredag: Rattar bilen mot Helsingborg. Ska hämta Victor som har ledigt från skolan. Det nya akvariet på Malmö hus muséum väntar på oss. Vi har lite otur för alla djuren i terrarierna har gått och gömt sig…men till slut ser vi på ett ställe att lövhögarna är två giftiga ormar och faktiskt finns lite simmande fiskar i ett akvarium, vi åker hiss och går och fikar. En sjuåring och farmor kan förlusta sig! Efter ytterligare ett litet varv så vill Victor hem till farmors hus! Väl hemma spelar vi spel, läser högt, leker affär och pratar en massa tills det är dags att starta hotellrörelsen. Då hackas, kokas och steks det i köket så det står härliga till!
Vid dukat bord njuter sen personal och gäster av den goda maten. Vi bubblar en massa och enas om att rätten med stekt grönkål med bacon och valnötter var en höjdare. Alla är ganska trötta och vid elvatiden sover vi. Barn som vuxna.

Lördag: Halva vuxenenheten ägnar hela soliga dagen åt ett utomhusprojekt som kräver flera händer. Vi andra spelar spel, tar det lugnt,  serverar kaffe, kaka och senare mat! Den som vill får plocka i sig tomater och eftermognade jordgubbar och smaka på chilifrukernas styrka! Min sonhustru som sällan tycker att chilifrukterna här är tillräckligt starka smakar på en av två sorter som jag odlar och…jösses vilken reaktion! Den gula habaneron var STARK nog!

SONY DSC
Vid måltiden skär Victor med vänster hand och jag frågar om han brukar göra det. Sedan diskuterar vi det där med att vara tvåhänt och då säger den sjuåriga lille gossen: – Pappa, det heter väl ambidexteus när man använder båda händerna?
Vi blir lite förstummade, mobiltelefonerna far upp och ordets ursprung och olika användning  diskuteras. Det är storebror Pontus som har använt ordet! Somliga lär fort och lätt. Framåt sen eftermiddag skiljs vi åt med tack, kramar och ”…ha det bra – vi ses igen”!

Söndag: Efter frukost åker trädgårds- och jobbarkläder på. Jag fortsätter att röja upp i buskage och snår. Trädgården har växt mig över huvudet och jag måste klippa ner, ta bort, öppna mot himlen och solen. Få in ljus på vissa ställen som allt mer har hamnat i skuggan. M vet att jag har problem med värk i höger arm. Det kommer och går. Klippning…aj, aj. På eftermiddagen åker vi och köper en batteridriven men nätt tigersåg för grenar upp till 8 cm. Den ska göra susen, tror jag, och nu kan jag säga:

IMG_1618[1]

– Keo, hjälper alltid mig i trädgården! Min rara söta sonhustru från Laos heter just Keo!

Den nya veckan knackar på…vad spännande den ska bli! Kram till dig som orkat hänga kvar!/A

13 thoughts on “Inget märkvärdigt har hänt – pensionärens dagbok

  1. Det är klart att jag hänger kvar. Jag är en läsande person som gillar personlig och tänkvärd text. Det får jag här. 🙂 Det svåra för mig är att jag skulle kunna starta upp och skriva en kommentartext som blev dubbelt så lång som din bloggtext (vilket känns fel). Orsaken är att dina ord föder tankar hos mig. Jag skulle också behöva göra en ny synundersökning. Vet du vad? Jag saknar den gamla butiken som låg i den lokalen. Bara att komma in och dofta där gjorde mig upprymd. Ditt låga blodtryck tyder på att du ska minska dina doser. Betty Corning. Härligt med sådan blomning i sena september. Läcker bild. Vi gick på promenad i Abbekås med fikakorg i lördags och igår i Mossbystrand och njöt av alla fina blommor som fortfarande visade upp sig. En stor fördel att bo i detta vackra klimat. Måndagskram Bosse

    • Gulliga Bosse! Jag är på språng till vävstugan medan andra är där. Hörs!

    • Jag kan också gå lös med en massa ord i en kommentar. Jag verkar ha hela mig full med ord och det kan nog bli för mycket ibland. Jag blev snabbt frisk och igår var vi fyra väverskor som vävde undan några timmar.
      Jag lämnade tillbaka provglasögonen utan att välja några nya eftersom jag egentligen mest älskar mina gamla glasögon som är de första jag köpte. Helt runda och ganska små… I nästa vecka kommer en ung kvinna i personalen tillbaka från glasögonmässa i Paris. Hon fick i uppdrag att leta glasögon åt mig! Får se vad det blir!
      Visst är det fint att promenera i dessa trakter! Nu ska jag läsa ditt senaste månadskåseri en gång till!

  2. Måndagskram till dig. Var en god vecka med lite av varje, verkar det som. Jag har lagt halm i blöt för att slå in i den röda varpen. Kanske ses vi där – i vävstugan?

  3. Apropå dina funderingar om att välja glasögonbågar: När jag för två år sedan bestämde mig för att det var dags för synundersökning och nya bågar så åkte M och jag båda till optikern och medan M var inne på undersökning så tittade jag runt.
    När han kom ut hade jag redan bestämt mig, jag visade glatt mitt val. Han såg lite klurig ut och jag insåg plötsligt att jag valt en nästan likadan båge som min gamla. T.o.m. samma märke! Tänkte inte på det! Men den blev det, och ingen såg att jag hade nya glasögon.

    • Haha, Lotta, det där är ju typiskt. Du hade kanske kunnat få nya glas i de gamla bågarna. Jag är ganska bestämd med de där runda glasögonen och det blir förhoppningsvis såna igen! Jag ser att de passar mig och jag känner mig bekväm med dem så…

  4. Hela inlägget hängde jag på, trevligt att läsa om vanliga vardagsbestyr, hoppas du hittade en passande båge, glasögon är ett dyrt kapitel det gäller att hitta något man trivs med. ha en skön måndagskväll. Kram Åse

    • Duktigt, Åse, att orka läsa allt! 😉
      Inga bågar kändes riktigt bra, mina äldsta från 1996 är bäst. Runda, inte så stora. Såna glasögonbågar vill jag ha igen!
      Skön måndagskväll, skriver du…Jag är på G nu och ska skriva ett nytt blogginlägg. Min man säger att jag inte kommer att sova på hela natten efteråt. Lite rätt har han jag blir så supervaken av att skriva och fixa med bilder. Det är ju roligt!
      Ha det fint själv!/A

  5. ”Inget märkvärdigt har hänt”, men en väldans massa trevliga saker har du sysslat med! Vad skönt det låter att vakna med glädje varje dag. Jag har också fått gräva ett djupt hål i kassan den här månaden pga nya glasögon. Och, jag valde nya bågar som var så lika de gamla som möjligt! Så har man blivit. Man vill känna igen sig när man tittar i spegeln.

    • Ja, Bitte precis så är det! Om de inte hittar några nya fina runda ska jag höra om de kan använda mina gamla bågar!
      Idag gick jag en alldeles speciell promenad över bondens marker. Han har haft gräs där och skördat fröna. Nu ligger stora åkrar med nyklippt gräs alldeles runtomkring oss.
      Det böljade upp och ner och solen fullständigt flödade och slösade en massa värme över vår lilla del av världen. Det var bara att njuta!
      Nu ska jag skriva ett nytt blogginlägg. Det du läste var en vecka gammalt! Snart ses vi, det ska bli så roligt!
      Kram!/A

      • Bitte, om du tittar här! Av misstag råkade jag ta bort ditt inlägg! Jag var för trött och då gjorde jag fel helt enkelt. Det gick inte att ångra heller! Jag hade i alla fall svarat här ovan…

  6. åhhhh – som vanligt er jeg lysår bagefter alle andre!!!
    Nå, men:
    Jon Kalman Stefanssons trilogi læste jeg i på vores bådferie denne sommer. Haha – ja, der var megen klogskab at inhalere, i begyndelsen ren og skær fryd, men en vis mæthed indfandt sig. Også en vis forundring over at alle Stefanssons personer er så kloge og reflekterede!!?? I tredie del tabte jeg pusten, her var det nu ikke klogskaben, der mættede til kvalmegrænsen…..men det er en anden historie.

    Hvordan gik det med de nye ‘glasøjne’?? (På dansk er det sådanne nogle runde glaskugler, som man sætter ind som proteser i øjenhulerne i stedet for rigtige øjne!) Udgaven på billedet får dig til at ligne en venlig lille ugle – og det er jo i grunden ikke helt fel. Men de, du havde da vi sås sidst, var da morsommere, hahaha (undskyld).
    Blodtryk mm. – det vil jeg da gerne høre mere om. Men ovanligt lågt lyder fortrinligt!

    Og så ugens højdepunkt, kokkerering med barnebarnet…..
    Jeg kigger i min glaskugle, og hvad ser jeg? Victor Agnetasonson bliver Sveriges første ambidextale Michelinkok, bare så du ved det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s