Det tog lång tid för mig att bli riktigt trädgårdsintresserad. Jag hann bli rejält vuxen med barn och faktiskt barnbarn innan det där intresset kom liksom vältrande och begärde mig. Jag kunde inte stå emot en vacker växt eller en lockande liten annons om en plantskola. Problemet var min bristande kunskap. Jag var minst femtio när suget efter att göra något åt den bristen och, för oss, den nya och stora trädgården på en kulle vänd mot Östersjöns blånande horisont.

Plötsligt ville jag läsa Allt om Trädgård, gå på trädgårdsmässor, besöka plantskolor och lära mig mer, mer och ännu mer! Bokhandlarnas trädgårdshyllor, jag säger bara det, de var äkta godis för mig. Jag kunde stå och dregla länge om jag hittade något särskilt intressant. På den tiden hade vi mycket lite pengar att svänga oss med så jag tjuvläste i bokhandeln och lånade på biblioteket. Jag intresserade mig för rotäkta, klättrande och enkelblommande rosor, jag ville absolut lära mig vetenskapliga namn på vanliga trädgårdsväxter och förstå lite hur systemet fungerade. Jag törstade helt enkelt efter ny kunskap. Det var ju bara det att jag var ganska ensam i min hunger och törst.

Någonstans såg jag en notis om Skurup-Söderslätts Trädgårdsförening. Det skulle bli  årsmöte i lilla biografen på gågatan i Skurup. Jag gick dit och lät mig villigt dras in i verksamheten. Blev betalande medlem  och eftersom föreningen var ansluten till Riksförbundet Svensk Trädgård. så började den trevliga tidningen Hemträdgården dimpa ner i brevlådan. Det är lätt att tala med främlingar om man har ett gemensamt intresse och när man gör det blir främlingarna ens vänner och så sitter man i deras kök och äter soppa och tittar i växtkataloger från Åbergs trädgård eller konnässörsklubben i Göteborg… Kurser, besök i vackra trädgårdar, bra föreläsare, växtloppisar och jag vet inte vad det var för lockelser som förtrollade mig. Plötsligt blev jag dessutom suppleant i styrelsen och aktiv i programgruppen.

Det har varit intressant att tillsammans skapa fina program. Långsamt har ett nätverk med kontakter  byggts upp för mig som nästan inte kände någon med det intresset. Man kan bygga kontakter genom att träffas, njuta trädgård och ätbart samtidigt.

Vi har haft många av de allra mest kända trädgårdsföreläsarna hos oss. Kändisarna drar alltid många människor till våra möten men vi har också lyssnat på många duktiga doldisar inom trädgårdsvärlden, som har haft väl så mycket att berätta, men som tyvärr har dragit en betydligt mindre publik. Eller så kommer inte folk för att det är fotboll på TV eller snö i luften. Riktig snöstorm på skånska slätten kan ställa till det när det ska vara föreläsning i november. Det är sånt man får ta i föreningslivet.

Vilka fantastiska trädgårdar vi har besökt! Otroligt spännande och alla ser olika ut. Många ägare har ofta ett överskott av sådda eller delade plantor. De girigaste växtjägarna flockas snabbt där – kanske medan visningen av trädgården ännu fortskrider. Med tanke på alla trevliga medlemmar jag har mött, trodde jag knappt mina öron när en trädgårdsägare vid tillfälle kunde namnge en person som plockat till sig växter utan att betala. Men hör ni, så kan väl inga äkta trädgårdsmänniskor göra!?

Trädgårdar, som är som smycken, har många gånger skapat sug och längtan med fina växtval och originella lösningar men faktiskt har någon gång också erbarmligt skötta trädgårdar på underliga vägar smugit sig in i programmet. Eller var det vi som kontrollerade dåligt? Ibland är det svårt att hinna eller kunna be att få komma i förväg på någon slags besiktning – som de engelska kontrollanterna inför Gula Boken.

Hur som helst; personligen får jag alltid ut någonting av ett trädgårdsbesök. Det ger mig alltid något att lyssna på en människa som berättar passionerat och kunnigt om sitt trädgårdsintresse. Fast jag tycker också mycket om att gå för mig själv och filosofera, leva mig in i trädgården och liksom slukas upp av den.

Häromdagen blev jag vald till Årets Eldsjäl 2015 i Skurup-Söderslätts Trädgårdsförening. Just i ett skede när jag avgått som ordförande efter åtta år och faktiskt känt mig lite tömd på det äkta engagemanget så var det riktigt härligt att få uppskattning! Nu kan jag lugnt varva ner och bara vara en alldeles normal medlem som dyker upp här och där när det passar och kanske t o m  tappar bort programbladet… Nej, men det är ju ingen fara för programpunkterna hittar man ju alltid här på hemsidan: http://www.skurupsoderslatt.se

Trädgården (11) och en text om föreningens trädgård kommer om ett tag. Ta nu vara på maj ordentligt, det är en månad man inte får slarva bort. Njut! Sov inte så länge om morgnarna och upplev , om möjligt, näktergalens sång, lägg er inte för tidigt heller…ljuset, jag säger bara ljuset och allt det där andra vackra!