Tovsippornas morgonkör:
Är fräsch vacker och oemotståndligt vit…
(Men inget för konnässören som längtar bortom och dit
där ingen annan har upptäckt de udda och granna
‘som får alla besökare att beundrande stanna).
…men vi struntar i konnässörens önskan så het
och njuter av vår egen medvetenhet!
Anemone sylvestris, tovsippa
Pensionär, nyss pensionär! 
1 december, 2014 kl. 9:35 f m
Haha, næh, du gamle konnässör, du kan rende og hoppe! – jeg står gerne og beundrer de jomfueligt hvide skønheder, ikke mindst med de smukke blå pletter i baggrunden.
1 december, 2014 kl. 10:22 f m
Då söta små plättarna är kaukasisk förgätmigej! Jag är mycket förtjust i anemoner över huvud taget o dessa är ju så sköna! Mejlar dig om morgondagen!
1 december, 2014 kl. 5:51 e m
Härlig bild och poem!
Önskar dig och maken en riktigt ljus och härlig Advent!
1 december, 2014 kl. 5:58 e m
Å, så kul att se dig här! Undrar så om du fått mitt lååånga svartmejl, skickade det för ett par veckor sedan!
Vi önskar er en fin och rofylld advent!
3 december, 2014 kl. 8:57 f m
Javisst har jag fått ditt fina mejl, men vi har ägnat mycket tid åt att inhämta akuktionsfynd från diverse ställen, så jag har inte hunnit svara dig. Det kommer så småningom! Kram!
1 december, 2014 kl. 8:09 e m
Vacker bild, vacker text – och den är centrerad!
1 december, 2014 kl. 8:19 e m
Tack! Jaja, men, Karin! Jag lyckades t.o.m. ta bort fastnaglingen av den förra bilden… man lär sig hela tiden!