Pensionär, nyss pensionär!

Den röda rudbeckian har stått länge i samma rabatt:

– Det är rätt trist att sitta fast, herr Amiral!
– Om vi kunde byta så minska’ nog dina kval.
– Hur menar du? Hur skulle det gå till?
– Är du pessimist? Du kan om du bara vill!
– Realist är ett mycket bättre ord för mig,
inte kan jag hjälpa, att jag är avundsjuk på dig!

Echinacea purpurea ’Magnus’ har flera svenska namn; röd rudbeckia eller solhatt, är en fjärilsmagnet och fin i augustirabatten.
Vanessa atalanta, amiral är en vandringsfjäril som på något sätt rör sig mellan södra Europa och våra breddgrader. Ha nässlor i trädgården eftersom de är viktiga för flera fjärilsarter.

Constance Spry fantiserar på Nobeldagen:

Tänk, om vi hade fått ta emot pris ur kungens hand

vi kunde ha haft rosa blåsor, tiaror och gyllene band

och sen ätit, skålat och dansat natten lång

med dom som har mycket större hjärnomfång!

Constance Spry, Austin-ros  från 1961,  är vald till världens vackraste ros,
den har en vacker form och doftar fantastiskt, Constance Spry  var florist.

 Comtes de Champagne vill ha stöd från sina grannar i rabatten:

– Hallå, här i rabatten, jag vill låna ert öra!
Jag behöver ert stöd o sträcker ut min hand!
Hör ni mig, ni i kotteriet där borta!

-Vi vill inte höra eller ha med dig att göra,
aldrig någonsin, nej inte ens ibland!
Din önskan kommer genast till korta!

-Seså ta emot min utsträckta hand…eh,rot!
Valda att växa i samma rabatt, f-n tro’t

o nu är fasta marken mjuk som sand…
Måste infiltrera o jobba för gräsrötterna
men för katten: Ta emot alla fötterna…

Comtes de Champagne är en underbar väldoftande ros från David Austin.
Frilandsfuchsian är en gåva vars bakgrund jag inte riktigt känner.

 Poetrissan provodlar rosor och försöker, på sin bortglömda skoltyska,
tilltala den sköna Dolomiti;

-Das wetter schön ist…aber so bald wie möglichst die sonne…

-Talar du svenska eller skånska så förstår jag dig bättre…månne!

-Jag talar inte skånska men jag tänkte på om du känner dig blöt…

-Nej, nej, är ju nyduschad och fräsch, jag känner mig riktigt söt!

-Så klart, fin som en pralin, glömde säga det mitt dumma nöt!

Dolomiti är en söt ros med fina ”ögonfransar”
men har inte mycket till doft, från tyska Kordes.

En varm men lite grådisig julidag
uttrycker ormhasseln plötsligt sitt välbehag:

– Vilken lycka att vara omgiven av dessa tanter
här står de på alla håll och kanter!
Félicité, Perpétue, Maria Lisa och Helena…

– Hör du, är det oss du kan mena?
-Ja, hör du, du, din lille fjant!
-Sluta genast kalla oss för tant

– Förlåt, jag tycker tant är fint, det ger respekt!

                                                                   -Ja, men då så om det nu var din aspekt!

Corylus avellana ’Contorta’ ormhassel, fanns när vi kom hit för 20 år sen.

 Rosa Helena Hybrida, Maria Lisa, Félicité et Perpétue planterade jag för tio-tolv år sen!

    Den knoppande julrosen ser något i betraktarens ögon:

Så står de här och ödmjukt niger

men jag är alldeles tyst och tiger

lyssnar o får höra tankar och framtidshopp

som väckts till liv av min vita knopp!

       Helleborus niger, vanlig vit julros, det är den svarta roten

som ger det vetenskapliga tillägget niger. 

                                                    Lerkrukan och poetrissan språkar lite:

                                                  –   Har du sett min nya färgglada hatt?

                                                   –  Mmm, tycker den är omodern på någe vis!

                                                   –  Hänger du inte med i modet ett skvatt?

                                                   –  Hatten ser ut som Tommelise precis.

                                                   –  Men – jag är snygg i den…sa modisten…

                                                   –  Du är fin, jag ser det!  Jag är väl ingen trist en!

                                     Miniatyrrosen Tommelise från tyska Kordes, trivs i kruka,  blommar
                                            mycket under lång tid, liten doft och poetrissan det är jag!    

   Även en allium kan ha klåda:

– Kan du ta till höger där… ja, och lite längre ner!?

Så, ja, det är bra-a-a … men lite mer till vänster!

-Jag gör så gott jag kan och faktiskt lite mer.

– Jag vet och jag är tacksam för dina tjänster.

Allium giganteum ’Globemaster’ och humla av okänd art

Vitlysingen vill ha lugn och ro men fjärilen rister av begär:

Du gillar när jag böjer min nacke för dig, men va trist

om jag tillmötesgår din önskan med ett: ‘Javisst’.

Du kan ju åtminstone försöka vara lite fin o ödmjuk!

Det skulle inte va fel o varför känner du dig sjuk?

Jo, för du tror du bli kuvad o på konfekten snuvad!

Allt eller inget, säger du ofta, men kom hit till mig o softa,

du ska se, det är inte alls farligt att ta det lugnt o varligt!

Lysimachia chletroides, vitlysing som är invasiv och älskar att få breda ut sig!

 Tovsippornas morgonkör:

Är fräsch vacker och oemotståndligt vit…

(Men inget för konnässören som längtar bortom och dit

där ingen annan har upptäckt de udda och granna

‘som får alla besökare att beundrande stanna).

…men vi struntar i konnässörens önskan så het

och njuter av vår egen medvetenhet!

Anemone sylvestris, tovsippa