Förra hösten och vintern arbetade jag intensivt med ett ambitiöst skrivprojekt. Under sommarhalvåret har texterna fått ligga till sig men nu tar jag tag i skrivandet igen. Jag kan låtsas att jag sitter och skriver någon annan stans, att jag har lånat en liten studio där jag i lugn och ro kan skriva och ta mina promenader när jag behöver tanka lite luft och få nya perspektiv på det skrivna!
Jag berättar om en storfamilj i ett stort hus på landet i Närke på 70-talet. Texten bygger på mina egna erfarenheter av att bo i en storfamilj, mellan 1975-1985, vilket jag gjorde med man, barn, några goda vänner och deras barn. Det var tio viktiga år i mitt liv och barnen, nu vuxna, säger: ”Vi kunde inte ha haft bättre uppväxt!” Jag tror dem. Jag har fortfarande fin och bra eller viss kontakt med de övriga familjemedlemmarna. Men jag skriver ingen direkt rapport om oss utan berättar om en annan storfamilj som ibland liknar oss men ändå inte.Nu är det dags för mig att skriva vidare!

Under ett par månader har jag gått igenom de gamla texterna och bearbetat dem på nytt. Jag ha ambitionen att vara klar någon gång 2022. Vi får se hur det blir men jag vill helst hinna klart innan lust, kraft och förmåga eventuellt sviker mig.
Därför kommer inläggen på min blogg bli sporadiska en tid framöver.
Lev väl och blomstra, vi ses väl igen!?/Agneta
14 november, 2021 kl. 3:06 e m
Så spännande, stort lycka till!
14 november, 2021 kl. 3:14 e m
O, tack! Jag har bestämt mig för att man får säga att man skriver och siktar någonstans. Mest bli klar, inte ge upp och hålla stilen ända till slutet, vi får se!
14 november, 2021 kl. 3:08 e m
Jag hoppas att det går bra med ditt skrivande och att du finner glädje i det. Jag ser fram emot det färdiga resultatet för jag vet ju att du skriver så bra. Men jag hoppas att du inte helt försvinner i det utan att man får se dig någon gång ibland……
14 november, 2021 kl. 3:12 e m
Tack, Karin! Om jag inte fann nöje i skrivandet så lät jag bli! Vi ses väl om inte här så där … i vävstugan alltså! Kram!
14 november, 2021 kl. 4:44 e m
Vad roligt Agneta, lycka till!
14 november, 2021 kl. 4:49 e m
Tack, Tina! Ska göra mitt bästa!
14 november, 2021 kl. 5:07 e m
Så spännande. Lycka till med det fortsatta skrivandet. Det var verklugen mycket som var annorlunda 75-85, mot idag. Får se om det märks i din berättelse. Kram Helene
14 november, 2021 kl. 10:59 e m
Tack, jag hoppas att en del av 70-talets tidsanda kommer att märkas! Jag har fått peppning av många nu och tänker nu får jag jobba på att ro allt iland!
14 november, 2021 kl. 8:26 e m
Jag försökte gissa på fotot: det ser nästan ut som utsikt mot Söder från Skansen, med en finlandsfärja till vänster och Katarina kyrkas torn i diset längre åt höger.
Att skriva några rader varje dag är inte så dumt, tror att det håller hjärnvindlingarna i form. Och det förtalade 70-talet kanske kan behöva några positiva reflexioner också.
14 november, 2021 kl. 10:50 e m
Fotot är taget från ett av rummen på Waldemarsudde! Så du ser rätt. Ja, 70-talet är baktalat men det vet ju vi om hur det egentligen var, eller hur!
15 november, 2021 kl. 9:12 f m
Helt rätt var jag ju inte, men i rätt stad i alla fall! Alltid något.
Sjuttiotalet var väl varken så helfestligt eller nattsvart som det påstås av somliga numera. Rätt slätstruket, alltså, men ändå med framtidsoptimism.
15 november, 2021 kl. 10:28 f m
Framtidsoptimismen som vi levde med under 50-60-70-talet var mkt viktig för oss unga. Tror inte det är samma nu.
15 november, 2021 kl. 11:44 f m
Tja, det var ju lite hot om kärnvapenkrig och civilisationens undergång, men annars verkade det ju ganska positivt på den tiden.
15 november, 2021 kl. 4:46 f m
Men så spännande! Hoppas jag kommer att få läsa det nån gång. Lycka till!
15 november, 2021 kl. 7:34 f m
Hanna-Lena, hihi, det gör verkligen jag också! 😉 Kul att du skrev här!
15 november, 2021 kl. 7:49 e m
Så fint att du tar tag i det här projektet, Agneta! Det ska bli spännande att läsa om det! Kram!
16 november, 2021 kl. 1:07 e m
🍒TACK🍒 nu när jag har flaggat så öppet så vill det till att jag fortsätter utan att tappa fokus!😏
28 december, 2021 kl. 4:42 e m
Hej å tack för intressant läsning under året. Gott slut och Gott nytt år. Lycka till med skrivandet, kram Britt-Marie
28 december, 2021 kl. 4:58 e m
Tack, Britt-Marie, för lyckönskningarna, vi får se, vi får se, men på något sätt vill allt bli bra till slut! Ett Gott Nytt År önskar jag er!
Kramar från Agneta