I Dalsland finns det många knattar och det är inte alls småbarn man syftar på utan kullar från vilka man kan ha vidsträckt och fin utsikt. Vi hade läst om Sörknatten med utsikt över sjöar och ett vildmarksliknande landskap med spännande topografi. Väster om sjön Ånimmen är Tage Danielssons film om Ronja Rövardotter inspelad. Där hade vi gärna vandrat och gått upp på toppen för utsiktens och motionens skull. Men regnet, jag säger bara regnet! Vi hade ju redan missat Åmåls gamla fina stadskärna i trä på grund av regnet och vi bestämde oss för att köra direkt till Håverud och utan att bry oss om vädret skulle vi besöka området och akvedukten. Sen fick vi se hur vädret skulle arta sig.

Här ovan finns text och foton från Håverud och just när vi var där lugnade sig regnet en liten stund. Vi läste på skyltar och plakat och gick ut på kanalbron, som spänner över Upperudsälven som tidigare hade varit omöjlig att passera med båt. Ingenjören hette Nils Ericson och utan hans ingenjörskonst hade Sverige kanske inte haft sin enda akvedukt. Kung Carl XV och drottning Lovisa var med på ångaren Laxen när Dalslands kanal invigdes 1868. Kungligheternas närvaro visade att kanalen var viktig och skulle få stor betydelse för bygden men betydelsen minskade ganska snart eftersom man också byggde järnväg här. En järnvägsbro och en landsvägsbro går över kanalen idag. På en av bilderna ovan syns en sluss för kanalbåtarna och ovanför går tågen och sen finns en bro för biltrafiken.
Kanalbåtar utgår från Köpmannebro vid Vänern och det är alldeles säkert en mycket vacker tur uppåt i de långsträckta sjöarna. Från Mellerud till Bengtsfors kan man åka rälsbuss och sträckan benämns som”de vackra vyernas järnväg.” Vi planerar lite på skoj att vi skulle kunna åka med rälsbuss och eller kanalbåt en solig fin sommardag – nån gång i framtiden om kassan tillåter och hälsan tiger still. Det känns inte som vi är färdiga med Dalsland. Förresten vilket landskap är vi färdiga med? Absolut inget!

När det började regna mer och ännu lite mer kände vi oss ganska mätta på regn men vi var sugna på mat! Sommarserveringar hade bord med nerfällda solparasoller ute men ingen verksamhet i övrigt. Vart skulle vi nu? Nu kändes det lite tokigt att åka norrut. För första gången på resan kände vi oss veliga. Vi började rulla söderut och jag mindes några rader om Dals Rostock och så tänkte vi att vi kanske skulle hitta ett matställe på vägen, men vi hittade ett fint stationshus i skala 1:50 i stället Det var en kopia på det allra första stationshuset i Dals Rostock. Sen körde vi till Mellerud, parkerade och sprang i ösregnet till en restaurang… vi kikade efter väderleksrapporter och sen bestämde vi oss. Några ställen på Västkusten hade vi funderat på att besöka och några gamla vänner att ta kontakt med om de var hemma… Regnet fick till slut bestämma mer än vi själva. Ett samtal senare visste vi att vi hade sovplatser i Helsingborg samma kväll.

Trots regnet som dominerade de sista dagarna så var vi så nöjda med vår bil-luff. Tusen tack för säng och mat på Öland, i Nyköping och i Helsingborg. I Nyköping såg vi en fin bok som heter Upplev Sverige av Mats Ottosson och Åsa Ottosson. Den ska vi skaffa till nästa gång vi ger oss iväg. Vår gamla trotjänare Värt att se i Sverige är sliten och rätt trist.
Må väl och blomstra!/Agneta