Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Krympte

13 kommentarer

Man kan fråga sig vem som har höjt upp alla hyllor här i vårt hem! Eller kanske puttat de vackra glasen längre in på hyllan än de stod från början. Det känns lite nedrigt att inte nå dem längre.

Duschdraperistången har manipulerats uppåt på något sätt, kanske inte helt plötsligt men ändå! Jag märkte det när jag skulle ta ner draperiet för att tvätta det. Det har räckt att jag sträckt på mig men nu var det omöjligt att kroka ner draperiet utan att hämta en pall eller be gubben om hjälp.
Det lite märkliga är att han å andra sidan måste ha växt för när vi möts i trädgården eller i huset och nödvändigtvis vill pussas så måste jag stå på tå!
Jag var hela 162cm över havet när jag var 11 år (1960) och faktiskt en av de längsta i klassen och mina fötter var stora jämfört med många kamrater, jag hade storlek 37 och 37-ich har jag fortfarande. På högstadiet växte många om mig och nu för tiden har de flesta ungdomar växt om sina föräldrar, klappar dem på huvudet och kliver föräldrarna på tårna med sina stora ungdomsfötter.

Jag har alltså ofrivilligt blivit kortare under de senaste åren. Nu är jag blott 158 cm och så klart finns det många äldre som är ännu kortare i min åldersgrupp. Pallar, stegar och sånt föreslår man mig att skaffa. Jag blir tyvärr lite vimmelkantig av att stå så där på en avsats så det undviker jag – men med lite hjälp och KBT kanske jag kan försöka träna bort den där obehagliga känslan.
Min mor fick en rundad rygg och jag har fått läkarråd att ta hjälp att framförallt träna upp bröstryggen. Det var mitt i pandemin men nu är det nog hög tid. Jag ska bara komma mig för att ringa! Ja, så var det audionomen också och nog har synen också… Man får ta tag i sig!

Lev väl så du kan blomstra!/Agneta

Författare: Agneta Croneld

Rännstensunge från Stockholm som genom att leva själva livet har konverterat till pensionär i Skåne.

13 tankar om “Krympte

  1. Även jag har bestulits på några centimeter. Fräckt. Krympt från 180 till 177 enligt senaste ID-kortet. Kan det vara någon konspiration för att krympa bort oss ur verkligheten??

  2. Ja nog märker man både det ena och det andra i kroppen som av någon anledning inte fungerar som det gjort förr! Men så länge man reder sig får man vara nöjd och fortsätta att leva väl och blomstra!

  3. Jo, visst är det så. Kroppen uppför sig inte som förr. ”Men va fasen, ska inte jag kunna det här?” Ta sig upp från sittande på en bryggkant tex (när man kollar barnbarnets simfärdigheter) med värdigheten i behåll. Att man får ryggskott när man lattjar med en fotboll med samma barnbarn. Men trots allt… så är livet fint. Läsa sagor får jag inget ryggskott av. Inte av att hålla i en varm och lite klibbig barnhand heller. Sist jag gjorde det, bytte vi handhållarhanden med jämna mellanrum. För klibbets skull.
    Så det är bara att leva väl och blomstra.😄
    Och byta handhållarhand då och då.

    • Ja, just, det är bara att leva och blomstra! Vad fint du skriver och det där att byta handhållarhand är så mitt i prickfint som det bara kan vara! Att sätt sig på golv, bryggor, kissa i skogen osv kräver ett visst mod faktiskt, kanske mest om det finns ”publik” annars kan man kravla sig upp helt utan grace just så som det blir mest nu för tiden.

  4. Som vanligt, skriver du såå bra! Men vad betyder ich??

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s