Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Stilla flyter dan

8 kommentarer

Jag hade tänkt beskriva en sån där lite skön och sorglös dag på landet. Såna som vi har haft många av den här sommaren. Vädret har gjort att stunderna på verandan har varit smått magiska med Mozart som sällskap, ja, rosen alltså inte kompositören. Tills dess torkan blev för svår och Mozart slutade blomma. Nu är kvällarna redan svalare.

Här har vi suttit många gånger den här varma sommaren.

Rubriken på inlägget är inspirerad av en romansvit av den sovjet-ryske Nobelpristagaren (1965) Michail Sjolochov, 1905 -1984. I Sjolochovs bok är det dock floden Don som flyter stilla medan mina tårar inte alls flöt stilla utan snarare flödade när jag såg, läste och hörde om allt som händer i Afghanistan. Jag tänkte på alla fina och trevliga elever jag har lärt känna som kommer därifrån och deras mycket stora oro nu för släkt och vänner som är kvar i Afghanistan eller på flykt någonstans.Jag tänkte också på de unga afghaner som för ett tag sedan sändes åter till ett påstått ”säkert” land.

Tidigare på dagen hade vi skrattat en del angående några fakta som vi just hade läst och som fick oss att gå runt på tomten för att räkna våra träd! Det hade nämligen stått något i tidningen ‘Illustrerad vetenskap’ om träd: Varje människa behöver minst 30 träd för att så att säga vara självförsörjande på syre. Så där gick vi och räknade och upptäckte att vi hade 84 träd. De flesta riktigt stora. Hur många träd finns det egentligen i Sverige?
Tillsammans behöver vi, i vårt lilla hushåll, alltså minst 60 träd! Om varje människa på jorden använder 300 kilo syre om året, hur många träd behövs egentligen då?

I vårt tempererade klimat producerar varje träd i genomsnitt 10 kg syre så det är enkel matematik. Vi vet redan att utan syre dör vi och om luftens syrehalt sjunker mycket så kan det vara skadligt.
När vi läste det där tänkte vi på skövling av regnskog och alla utsläpp och funderingarna är inte få, kan jag säga! Hör ni här finns att ta tag i!
Vi här, på en kulle vid Sydkusten, är i alla fall självförsörjande vad gäller syre, det ni!

Lev väl!/Agneta

Författare: Agneta Croneld

Rännstensunge från Stockholm som genom att leva själva livet har konverterat till pensionär i Skåne.

8 tankar om “Stilla flyter dan

  1. Trevligt inlägg! Jag gick genast ut och räknade vår träd både på tomten och den angränsande skogen och där finns träd så det räcker och blir över. Vad gäller skogen ska den dessvärre kalas i vinter, men vårt ”eget syre” (dvs det på tomten) lär nog räcka vår levnad ut om inte klimatet i övrigt ställer till med något. 🙂

  2. Det är rätt många som har läst här och sen börjat räkna sin träd. En kvinna från Österbotten tyckte nu att hon hade ett bra svar till folk som undrade varför de hade så många fruktträd. En annan undrade om det var okej att luta sig över staketet och andas grannens syre, själva hade de inte så många träd.
    Här i Skåne har man ett bra ord för att ta ner träd; man skogar och jag vill att man bara skogar lite och inte för mycket, stormar, orkaner mm ställer till det nog mycket. Kul att någon svarar här efter inlägget! Nu under sommaren har både inläggen och svaren varit lika få som en utglesad skog 😉

  3. Här på vår gård, eller snarare strax utanför, finns ett ynkligt litet träd som ska syrsätta ungefär 80 personer. Vi får ta cykeln ut i skogen och andas! Det är svårt att ta in allt som händer, både i Afghanistan och med skogsskövlingar. I många år har jag autogirerat en liten summa varje månad till VI-skogen. Hoppas att det gör lite mer nytta än att bara tillfredsställa mig.

    • Vad bra att vi inte har ett alldeles eget inhägnat och bevakat område med syre, vi måste absolut dela med andra, allt annat är helt omöjligt! Jag har också stöttat VI-skogen i många år och tycker att det är bra presenter att ge bort! Jag tror att det faktiskt funkar och har gett arbete och så vidare till ett antal människor.

  4. Intressant det där om träden. Har inte räknat våra än men de räcker nog inte ens till mig……
    För övrigt är det svårt att gå här i sin lilla vrå av världen och förstå hur mycket hemskt som händer människor på många håll i världen! Och på sistone har det varit så många tv-program om vad vi har gjort med vår jord vad gäller vatten och bin och humlor…… En liten glädje är att vi i alla fall har mycket växter som bin, humlor och fjärilar tycker om!

    • Karin! Vi har mycket att ta ställning till och att tänka på! Allt är inte självklart eller enkelt längre men vi gör väl så gott vi kan. Runt våra blå bolltistlar flockas de allihop nu; bin humlor, fjärilar … ibland är det skönare at studera dem än att se nyheterna.

  5. Så intressant, att vi behöver 30 träd per person för syreförsörjningen. Här där vi bor i vår lägenhet, lär det bli ont om syre. Stora fina träd finns det ju, men vi är många som ska dela. Bättre då på kolonilotten, där vi är omgivna av stora träd i naturreservatet. Fast iofs passerar det många på stigen utanför vår tomt och de sörplar såklart i sig en hel del. Och det får/ måste de ju. Ja, Vi-skogen är bra som gåva. På sista tiden har jag börjat skänka till naturskyddsföreningen. Tänker att det också är en bra sak att stödja.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s