Pyttipannadags! Lite rester från tidigare upplevda kulturyttringar. Det är sånt som knoppen behöver! Man frågar sig ibland vad som är konst. Inte bara insmickrande eller dekorativa verk är mitt svar. Det här fotot får en ju att undra, vad är nu detta för något!? Små målade träsaker på hyllor i långa rader. Ingen lik den andra. Många fler hyllor än den som man ser här och så en skylt där det bland annat stod att antalet var 17 000.

En för varje ensamkommande barn/ungdom från Afghanistan…många var det och jag börjar genast fundera på hur många som har fått nytt hopp om ett bättre liv. Finns de som har det bra eller åtminstone ganska bra? Sover några i källare, i tunnlar eller ligger utomhus för att de inte ”omfattas av den så kallade gymnsielagen” och har fyllt 18 och därför inte längre automatiskt får bo kvar och… kanske dras in i den undre världen som erbjuder sina skitiga och farliga alternativ.
Det här var en av de utställningar som såg vi på Gallerinatten i Malmö tidigt i höstas. Vi passade på att fira en 70-årig vän, vi var ett gäng som travade runt mellan gallerier och olika konsthantverkare tillsammans med många andra glada och nyfikna människor. Med hemlig post hade Hasse fått små mystiska bilder och meddelande. Delar av en Millesstaty, en skylt, en helhet. Det sista meddelandet angav tid och plats för ett möte och där smög vi fram ur buskagen med bubbel och tilltugg. Så efter en riklig och smaklig gemensam måltid på en restaurang i närheten började den härliga Gallerinatten.

Det bjöds på upplysta innegårdar och ställen man aldrig annars ser i staden. Vi smakade på vin och tilltugg och styrde kosan dit festföremålet önskade gå! Ibland ner i underliga källare med icke direkt barnvänliga märkligheter, hahaha, vi visste ju inte precis vad de hade för sig bakom draperiet… Med överraskande spänstiga ben gick Hasse först  med sin Lena och vi efter för att hitta fler upplevelser för såväl ögon som öron!

Redan i mitten av september hade vi gått en hel annan runda i Malmö. Då bjöd staden på Malmö by light. Ljussatta stadsmiljöer, bildprojektioner, tillfälliga installationer och olika skojiga saker för barn som att försöka springa ikapp ljuset eller få möjlighet att styra ljus upp mot stjärnorna. Rädd att gå i Malmö? Nej, faktiskt aldrig.

I Malmö finns vackra parker, kanaler och Öresund plaskande mot kajerna och man hittar både små och stora pärlor bara man har ögonen öppna.

Jag har en dansk och mycket klok väninna som jag tyvärr träffar alldeles för sällan. Eftersom vi bor ca tio mil från varandra brukar vi försöka träffas lite mitt emellan i Lund, Malmö eller så. Ibland gör vi besök i Helsingborg eller i hennes Köpenhamn. Ofta gör vi något kulturellt, äter en bit och snackar om de viktiga sakerna! Nja, inte vad som finns på den libanesiska tallriken, se nere, utan mer politik och djuplodande om varför man gör som man gör som människa. Knoppen behöver mycket mer sånt inte bara fluff och skvaller.
I Helsingborg finns en finfin trädslinga som bjuder sköna vyer och så får man massor kunskap på kuppen! Vi har halva kvar att promenera en vacker vårdag, kanske.

I Köpenhamn finns det utställningar och mysiga matställen i parti och minut! Knoppen behöver som kroppen lite mat ibland! Vilken tur!

Knoppen kan behöva lite knäpp och härlig teater på en liten scen på Söder i Stockholm. Scenografin satte absolut djupast spår om jag ska vara alldeles ärlig – men pjäsens innehåll sjönk in och har med tiden bleknat – trots att jag tyckte om det som upplevelse.

Här nere ser du mig med gamle vännen från ungdomens dagar. Inte den målade på skåpdörrarna utan mannen till höger av kött och blod! Kultur är inte bara att bevara det gamla som redan finns på muséer. Vi är många skapande människor som vill utveckla, göra om, lägga till och hitta nya vägar utan att behöva leva på det. Vi kan vara kreativa och komma på lösningar på problem. Man behöver inte heller bli ett namn utan skapar av tvång, glädje och lust och på olika sätt.
Alla barn, jag menar verkligen ALLA barn måste få möjlighet till detta både i skolan och på fritiden slöjd, musik, bild, idrott, dans, teater… Kultur är nämligen något livsviktigt!

Så nu är det mellan helger, 2018 är snart över och 2019 kommer oavsett hur vi tänker och gör. Tills dess ger jag dig en klimatsmart julklapp på kinden./Agneta