Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Förkylning på resa och en jubilar

4 kommentarer

Redan i januari bokade min söta och pigga svägerska, Åsa, plats för fyra på ett litet mysigt lägenhetshotell, mycket centralt beläget, i Hansastaden Lybeck.

IMG_20181129_165019444

Vi var med på noterna att där fira hennes 60-årsdag i slutet av november. Månaderna gick och ju närmare avresedagen kom desto mer noga planerades allt. Ordentlig picknicklunch för resan, frukostmat och grejer, bubbel, glas och tilltugg, allt man kan behöva för en lyckad resa och ett fint firande.
Nja, inte planerades det av oss precis – bara några dagar före avresan bröt våra eländiga förkylningar ut. Vi var glada att vi orkade packa och att vi hade ordnat en present.

Redan från början fick vi rådet att koka en dunderdryck på ingefära, lime och honung.

Så det gjorde vi och drack en dunderkopp varje timme utom när vi sov. För nu skulle vi bli friska så fort som det bara gick. Jag tänkte: När vi sticker iväg så är vi bra eller i alla fall nästan bra! Vi hade ju ingen feber så saken skulle snart vara biff!

Avresedagen kom. Vi hade precis fått vår sju år gamla bil lagad så den var i mycket gott skick. Men det var inte vi. Bara vi fick vila lite till och ta hostmedicin så skulle… Vi låg mer eller mindre utslagna i det rymliga baksätet medan jubilarens man Peter var chaufför.  När vi är framme är vi så klart bättre, sa vi till varandra! Vi checkade in med hjälp av en glad granne. Frisk luft behövdes och vi tog en mycket kort runda i en julpyntad stad medan kvällsljuset föll.

Mysiga Lybeck som laddat upp för julmarknad och förberett för invasion. Stan var knökfull med folk från alla håll och kanter. Det var juldekorerat överallt, ett stort upplyst Pariserhjul var uppsatt på ett torg, pynt, småsaker och mat langades överallt ur små bruna stugor på många av de upplysta gatorna. Det var smågranar, stjärnor, lyktor, girlanger och lampor och… men vi orkade inte så långt utan gick hem och skålade i bubbel för 60-åringen. Skååål och hurraaaa, Åsa!

Där satt Åsa och glittrade med sina vackra ögon och om jag minns rätt så försökte vi se pigga ut. Vi skulle bara hitta en bra restaurang som passade jubilaren. En viss rekognosering hade visat att det var svårt att hitta bord för fyra denna kväll…

Vi hade tur! Åsa kvittrade och Peter jublade, vi var alla glada att—!
Hemifrån vårt ställe på Engelsgrube till den trevliga och mysiga italienaren var det ungefär 200 meter. Fantastisk härligt och inbjudande ställe, riktigt god mat, goda viner och trevligt bemötande! Jag åt smulor av kökets ”treat” men såg de andra njuta! (Om du har försökt att se trevlig och intresserad ut medan hela kroppen är i upplösningstillstånd så vet du hur jag mådde. Kanske hade den effektiva hostmedicinen C påverkat min mage, inte vet jag men…)
Just då var min man i alla fall lite piggare, det var tur. Det var ju ändå födelsedagsmiddag för hans syster och jag ville inte förstöra allt. Jag hängde över bordet och min tallrik, tvingade i mig en enda ynka tugga. Svalde och ”allt” ville genast upp… men man kräks absolut inte på en fin restaurang. Spände hela min kropp medan de andra åt och min mat kallnade. Sen vacklade jag ut i friska luften och fick sällskap av min käresta. Bedrövad, å, vilken barlast jag var men visste att Å o P inte tänkte så. Nu kunde de njuta utan att ha en hängbjörk vid bordet.

Till och från blev vi gradvis lite bättre. Det fanns fantastiskt mycket att se i staden. Härlig arkitektur, roliga och annorlunda affärer, härliga ställen att intaga mat och dryck på och …  det blev helt enkelt så bra det kunde bli!

 

Efter första natten hemma kan jag säga att jag inte är helt okej ännu – men det går åt rätt håll. Det är decemberförmiddag och fönstret står öppet mot Östersjön och kanske Lybeck medan solen skiner.

Tack, Åsa och Peter för allt ni ordnade, vi gör om Lybeck vid tillfälle!

Hetsa inte i advent och drick varmt!/ Agneta

 

 

 

 

 

 

 

4 tankar om “Förkylning på resa och en jubilar

  1. Vilken otur ni hade! Trist att inte vara ok när man vill så mycket!
    Vilka vackra byggnader du har fångat på bild!

  2. Skönt med lite medkänsla, tack. Karin! Vi trodde verkligen hela tiden att det skulle bli bättre. Jag är inte riktigt frisk ännu. Lybeck är värd en resa, det är närmare än många andra resmål, jag tror vi kom fram till ca 30 mil plus 45 minuter färja. Några dagar i L en annan årstid…

  3. Starkt kämpat att åka med trots allt! Vilken otur. Jag kan föreställa mig hur fint det kan vara att åka mitt Lybeck den här tiden.

    • Lybeck har en gammal o mysig stadskärna. Jag gillar arkitektur, konst och hantverk o där finns en hel del av det. Vi var inte superintresserade av julmarknaden o vi missade säkert en del intressant men vi kan komma tillbaka. På försommaren eller tidig höst vore trevligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s