Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Stort och smått i en pytt

4 kommentarer

Stora och små saker händer. Världen är full av förenklingar och förväxlingar. Jag vill skriva ett seriöst inlägg om… nej, hellre mer ett roligt om vad som…  men nu blir det nog pyttipanna av alltihop. Du får tugga i dig pytten, helt enkelt, eller stänga av om något inte smakar! Inlägget börjar med en liten morgonhälsning på video.

Stora och små saker. En liten ettåring tycker inte jag är någon småsak precis.  Mitt andra barnbarnsbarn fyllde ett år häromdagen och nu mer iakttar han mig noga. Vem är du, jag tycker allt jag känner igen dig, ser han ut att tänka. Mitt hjärta blir mjukt och  varmt. Han föddes samma dag som hans pappa fyllde 30 år. Därför var jag på dubbelkalas i en av Helsingborgs vackra parker en mycket varm söndag.

Ett vackert bröllop njöt vi av i slutet av maj. På väg till vigsel och fest fastnade vi i svettiga och tidsödande bilköer efter en seriekrock på Essingebron. Vi höll på att missa vigseln men man väntade, vilken tur, min man är far till bruden.
Vi kom fram, tack vare en skickligt rattande vän, men stressade och svettiga var vi. Ett glas bubbel sattes direkt i handen och så kom brudparet in till trumpet och trumvirvlar. Inte fotade jag det stiliga brudparet jag bara upplevde. Senare får vi del av någon annans foton…Vigseln skedde utomhus i Marabouparken, en speciell park belägen i Sundbyberg. Färgglad klädsel var påbjuden och en liten trio spelade så fint medan minglet pågick före den goda, goda middagen. Många fina och roliga tal blev det, speciellt det som brudens far höll…  och så dans till långt in på natten. Ett härligt minne inte minst för brudparets barn; sjuåringen sprang ikapp med springvilliga festdeltagare; iklädd festklänning tog hans lillasyster ett dopp i den avlånga dammen på bilden här nere… På gruppbilden borde den tjusige brudgummen ha varit med men han minglade väl runt bland gästerna. Jag lyckades inte fästa honom på en enda bild – men undertecknad och alla andra kan garantera att han var med!

I lördags promenerade jag i fina Ystad.  Halva stan cyklade med packning för att leva strandliv vid havet. Andra halvan, plus en hel massa turister flanerade och fotade miljön runt klostret, de flockades på torg, fik och i affärer. Jag hade utfört mina ärenden och tog det långa steget före till parkeringen. Tätt bakom mig gick två unga män och diskuterade så här hörde jag:

– …demograferna ska man rösta på.
– Nej, nej de kallar sig nationalister men innerst inne är de nazister.

Jag tittade uppmuntrande på den som försökte bena upp något politiskt för sin kamrat.
Det är mycket politik nu, förenklingar  och valfläsk som brinner. Jag blir förskräckt att ingen frågar efter kärnan i politiken. Vilket sorts samhälle vill vi ha? Vad brinner politikerna för? Inte bara av att ta själva makten hoppas jag.

Jag anser att rika och giriga, som redan har mycket pengar, på skumma vägar trollar bort och gömmer undan sina ännu större förmögenheter därmed förstörs samhället. Detta innebär en större fara, för alla oss som lever här, än man vågar tala om. Alla bugar för pengarnas makt. Det är säkert bra att driva företag och vara kreativ men måste man ha så mycket pengar att  man smiter från skatt och det gemensamma? På så sätt göds annan slags kriminalitet. Kan de så kan jag, tänker kanske den som har lite, och på så vis får vi ett fuffens fifflar-samhälle som vi inte vill ha. Kom inte till mig och påstå att det är migrationen som förstör, det är girighetens fula nuna vi borde skylla på och göra något åt.  Ojämlikheten som har växt fram under några årtionden är det farligaste av allt.

Nu blev det en sån pytt, både lite sött och salt, stort och smått. Jag borde väl ha serverat ett stekt ägg till det hela!/ Agneta

 

 

4 tankar om “Stort och smått i en pytt

  1. Tack för den fina videon från din trädgård. Och tack för ett fint inlägg som slutar med allvar. Jag håller med om att många som tjänar pengar använder olika metoder för att slippa undan skatt. Inte rättvist när även den som har pytteliten pension måste betala skatt. Risken är, precis som du skriver att detta luckrar upp vår moral.

    • Karin Petersen, mmm, denna ljuvliga tid kan bära en del allvar också.
      Jag såg ditt namn i YA idag! Avtackad men inte på plats i Klostret! Är du pensionär på riktigt nu då?

    • Mösstanten, jag har varit o läst lite skrivet av dig. Gillade det! Plötsligt satt en kortklippt glad kvinna med fin utstrålning framför mig- så tack för det fotot!
      Tyvärr misslyckades mina inloggningsuppgifter…min dator fick för sig att jag inte var jag.

  2. Som du säger en riktig pytt, men en härlig sådan! Med både roligheter och allvar!! Precis som det ska vara i livet.
    Kram Karin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s