Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Trädgården (26) säsongen -17

17 kommentarer

Trädgårdssäsongen 2017 är snart över… Det rodnar och vissnar och faller ihop överallt i trädgården. Det är okej så här års får jag väl medge. Årstiden ger mig också tillåtelse att sitta och läsa eller skriva eller bara vara ute utan krav och bara ströva runt. Ännu finns det krukor som måste in men annars så kan jag luta sig tillbaka. Men den flitiga sidan vill sätta lökar och rensa och flytta runt växter som måste delas. Det tar aldrig slut med trädgård och än tänker jag inte göra slut med den – även om jag har funderat på det!

Jag vill fortsätta men… Ett tag blev jag trött och less bara av att veta vad som krävs för att trädgården ska fortsätta vara fin. Förvaltningsskötsel tänkte jag, det får bli satsning på förvaltning och att minska antalet växter. Helt osentimentalt så där! MEN:

Tänker tillbaka på årets säsong. Vårlökarnas villiga blomning väller upp ur jorden, ogräset vet ännu sin plats. Endast glädje och fröjd över att det växer och blir vackert!
Jorden berikas med guldvatten och överallt spirar och knoppas det i ett överflöd.

I maj överrumplar frost och biter sig fast. Allt böjer sig i stelnade formationer mot marken. Nä, ska det verkligen vara så här?
Det gör riktigt ont inuti att se mot jorden böjda nackar och känna hur stelt allt är.

2 Svavelpionen med 3 knoppar

Hur går det då med min Paeonia mlokosewtschii? Fryser den ihjäl så är åtta, kanske tio års längtan och väntan bortkastad. Jag lägger av, då lägger jag av, jag lägger helt enkelt ner det här med trädgård. Ska man behöva ha det som med småbarn? Oroa sig hela tiden… inget kul.
Ser ni så bra det blev! Över förväntan fint klarade de sig och en stor lättnad infann sig!
Grönskan går inte att hindra, floran tar sin plats och dofter sprider sig. Pioner knoppas och allt är ljuvt och underbart. Svavelpionen reser sig, är kraftfull och levererar tre fulländade knoppar. Underbart är kort men just UNDERBART!
IMG_7980

Regnet öser ner och de stora gamla blommande multiflororna blir till gröna buskar med bruna skrynkliga påsar. Årets blomning av de stora rosbuskarna går nästan helt åt skogen.  Njutningens stund inhibiteras! Jag tröttnar på trädgård igen. Vill inte hålla på. Går mest och glor lite, har sekatören i handen som av gammal vana. Pliktskyldigast klipper jag lite ändå. Ser inte riktigt men fotar ändå ibland. Vilken tur!

Flera sommargäster uttalar sig om hur fin trädgården ändå är. Då rapar själv upp sånt jag INTE gillar höra från andra; Jag pekar på något fult och säger … Jamen, titta på den där busken! Helt ur slag – jag borde ha… och så allt jag borde ha gjort för fem, för två år sedan eller i våras eller förra månaden eller alldeles nyss.

Gör lite vad jag måste men vänder ofta ryggen åt det jag borde ta itu med. Det är inte så att jag sitter på rumpan och sippar drinkar hela tiden – jo, ibland – men inget känns riktigt roligt med trädgården som bara kräver något av mig! Då är det mycket roligare att vara med alla trevliga och kära gäster som denna sommar kom och besökte oss.

SONY DSC

Någon dag mellan besöken tog jag skottkärran och gjorde lite grovjobb. Tänk, det piggade upp!

Hittar en del motbevis nu EFTERÅT genom det linsen har sett och minnet har sparat!
Lite tur är det att ha snälla gäster och gamla AoT-forum-vänner som är positiva och peppande. Här nere morgonbilder från svala augusti med morgondimmor.
Till vänster klockan sex och till höger en timme senare!

Jodå, gäster har peppat mig och september blev nästan sommarens pärla utom några mycket regniga dagar. Eller tänk att få bli glad så här: igår öppnade jag ett frankerat kuvert och hittade tre sorters tomatfrön som en stilig man, med en kolonistuga på Söder, av pur snällhet skickat till mig utan att jag själv frågat efter det. STORT VARMT TACK!
KLART jag vill fortsätta med min trädgård. Ser fram emot en ny säsong. Jag har rent av börjat planera något för den nya säsongen. Givetvis ska jag fortsätta med trädgård!
Har jag någonsin yppat något annat?

SONY DSC

Det här är den gamla marockanska väggbrunnen som frös sönder. Den nya är har samma vattenutkast och är snarlik. Den har åkt in på frostfri vinterförvaring i huset. Vi har höstat och nu är det bara stora krukor kvar ute.

Tyvärr har de flesta bilderna inget växtnamn alls. Kanske kommer jag någon gång att sysselsätta mig med det och att rensa i mitt enorma bildarkiv – men det är en annan historia! Tack för att du kom hit och tog dig tid att titta runt i vissa delar av trädgården! Välkommen tillbaka!/Agneta

17 thoughts on “Trädgården (26) säsongen -17

  1. Agneta, du har en så härlig trädgård och är själv en härlig person! Förstår att gästerna gillar både trädgården och dej!

  2. Att odla en trädgård verkar inte vara något för känsliga personer med ömtåliga nerver. Ett ständigt flaxande mellan hopp och förtvivlan över samspelet mellan växterna och vädermakterna. Och så måste man klippa i de stackars växterna som kämpat så hårt för att ta sig upp ur jorden, eller slåss med invasioner av illvilliga så kallade ogräs. Tycker det är lugnare (lite lugnare i alla fall) med några enkla krukväxter i fönstren. Just nu oroar jag mig för en gammal hibiscus som kanske (obs. kanske!) skall skicka fram några blommor efter att ha varit blomlös i flera års tid. Dessutom brukade den blomma i maj förut, inte sent på hösten. Ur led är tiden!

  3. Asch, ibland tar jag allt med en klackspark men den här säsongen var lite labil om man säger så! Hoppas din hibiskus blommar, bättre nu än aldrig! Vi har två kamelior som står ute i stora krukor. Den ena har börjat blomma nu. Det är helt galet! De sätter knopp under sommaren och blommar sedan från januari eller februari och i flera månader. Snart ska de in men så länge det är frostfritt så står de ute. Ur led är tiden som sagt. Men, Björn, det är nog bara vi som börjar bli lite gamla…

  4. Klart man tröttnar på sin trädgård ibland när vädergudarna inte ger oss vad vi ber om. Det är du inte ensam om. Men tur att det går över…. Titta nu på lite bilder och dröm dig tillbaka just de där tillfällena då det var helt himmelskt ute!

    Kram Lillianna

  5. Härliga bilder Agneta – gillar verkligen din trädgård och omgivningarna och utsikten ger ju många extra vyer även om det har sina sidor det med, med det öppna landskapet.
    Jag brukar också återvända till sommarbilder när det blir kallare och tråkigare. Bilderna fokuserar ju också på det bästa man har just vid den tidpunkten. Åtminstone jag tar väldigt lite bilder för att bevara minnet av fulgrejerna. I så fall som ren dokumentation. Nu hoppas vi på en stillsam höst och vinter utan för mycket oväder och att inspirationen kommer med våren igen.
    Kram Helene

  6. Helene, minns du då någon på gamla AoT-forum uppmanade oss all att visa sina fulhörn. Lite roligt men det är inte sånt som får igång mig precis. Jag får energi av det fina, roliga, vackra och trädgårdsägare som är både kloka och ”duktiga” och kanske lite tokigt passionerade i en växt eller en viss trädgårdstyp.. Men allt mindre söker jag mig till trädgårdsevenemang eller besöker andras trädgårdar. Nu får vi ägna oss åt foton och andra projekt.
    Oväder kan vi undvara men kanske inte undvika. Idag är det regnigt men stilla, milt och ganska njutbart ute.
    I väntan på våren skickar jag en kram tillbaka!

  7. Tack för att jag fick titta in i din trädgård! Det blev ju tyvärr bara en sådan här titt i år! Kanske kan jag komma nästa säsong och berätta för dig hur fint du har!!!
    Kram Karin

    • Men Karin om du hade velat komma så… jag väntar alltid på mina trädgårdsvänner ska du veta! Du MÅSTE komma och berätta om du vet något som inte jag vet! 😉 Hoppas du har det bra där du är nu! Vi kan väl ses när du har kommit hem!?

  8. Det är som om jag har skrivit o tänkt detta, är vi trädgårderare så lika ändå?

    • Ja, det tror jag att vi är! Olika är vi som personer men lika är det nog att man går igenom olika stadier. Man är nog inte lika genom alla skeenden i ens trädgårdsliv. Jag HAR inte samma entusiasm som förr. Det får jag nog acceptera. Jag vill inte att trädgården ska bli ett tvång utan att jag också ska ha lust att arbeta och vara där. Trevligt att se dig här, Minka!

  9. Här fick du nertecknat mycket som jag också drabbas av! Vägen man har utstakat blir plötsligt stenig och man halkar ner i diket! Ligger ett tag och tycker synd om sig själv sen tar man nya tag och kravlar sig upp! Plötsligt lyser solen och man ser allt det härliga och fortsätter sin väg genom trädgårdslivet! I år känns färden besvärligare än vanligt och vädret har hela tiden satt en käpp i hjulet! Inget knäcker ändå en trädgårdsfantast och man drömmer redan om nästa års blomprakt och alla årets motgångar försvinner in i glömskans dimmor! En lång fin höst önskar jag dig, du som sprider så mycket odlingsglädje här och på andra trädgårdssajter! Kram Marita

    • Marita, vilken välformulerad beskrivning av hur det kan kännas när man står mitt i sina trädgårdstankar! Det är alltid en tröst att inte vara ensam. Men som sagt redan nu känns det bättre och ändå har jag stora krukor kvar att ta in. Det är 13 plusgrader och ganska hårda vindbyar från SSV så frosten känns långt borta här.
      Tack för snälla ord! Kram till dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s