Att människor behöver ha vackra omgivningar, tilltalande miljöer, färg och form som piggar upp är väl självklart för oss. Vi som har vacker landsbygd med betade marker, lundar med vitsippshagar, höga fjäll och skogar, alldeles hela hus, grönskande träd, varma hem med rent vatten, hela möbler och gamla fina stadsmiljöer jämsides med nybyggt och modernt är faktiskt så bortskämda att vi kan behöva en och annan provokation ibland. I en byggnad, ett konstverk, ett musikstycke eller i en text vi läser. För att vi ska fatta att vi lever så krävs en smäll på käften…eller? Är det därför vi är elaka mot varandra och far med osanningar om ”de andra” för att vi inte orkar ha det så bra?
Men de, de som överlever mitt bland bomberna, hålen i gatorna, lermassorna, grödan som torkar, vindarna eller vattnet som sveper bort alla hus, där sopor och öppna latriner finns näst bredvid sovplatsen; de människorna, barn, unga och vuxna, behöver alls inga provokationer – de lever mitt bland dem; krigets brutalitet och naturkatastrofernas övermakt att förstöra, de giriga människornas utarmning av våra gemensamma resurser och … vad kommer du på mer för hemskt?
Jag blir matt av allt det här och i morgon ska USAs befolkning gå och rösta och de debatterna vi har hört har inte precis gjort världen till en bättre plats. FY och TVI!
Jag måste ge er som läser lite fint att titta på som motvikt till det jobbiga! KRAM!/A
PS Gamla och nya bilder som visar sånt vi behöver både bokstavligt och bildligt!/A
Pensionär, nyss pensionär! 
8 november, 2016 kl. 5:03 e m
Tack, det behøves! Jeg vil ikke se på TV i aften, jeg vil ikke høre radio i nat, jeg vil ikke læse avis i morgen – tænk om det utænkelige skulle ske: at det amerikanske folk vælger den velnærede, hvide mand med det grimme sprogbrug og det særprægede hår til sin og hele verdens mægtigste mand?
Nej, jeg vil ikke vide det. Jeg vil bare kigge på fine billeder af alt det, vi holder af. (hehehe…. jo, jeg har bemærket en vis person, der studerer prislapper – hos Cedergrens?)
8 november, 2016 kl. 5:55 e m
Just det, vänner håller vi av! Jo, jag vill titta för det hjälper inte att stoppa huvudet i sanden. Det är otäckt hur herr Trump uppviglar sina anhängare att gå och ” kontrollera” vallokalerna. Vi får se, Margit, vi får se!
8 november, 2016 kl. 6:12 e m
Ja, man har allt lite kill i magen för vad som händer i USA i natt!!!!!
Det är så skönt att få lite fint att titta på som motvikt mot allt elände av olika slag som tränger sig på i tankarna. Som du säger har vi det ofattbart bra!
8 november, 2016 kl. 7:21 e m
Jag har precis tittat på nyheterna, ännu vet man förstås ingenting. Det är rafflande minst sagt och otäckt samtidigt. Ses vi på torsdag?
8 november, 2016 kl. 8:52 e m
Jag hoppas att vi ses på torsdag, det är min plan att komma i alla fall!
8 november, 2016 kl. 9:01 e m
Jag tycker det var längesen vi sågs! Jag hoppas planen håller!
9 november, 2016 kl. 3:23 f m
Huha – kl. er 04.16 og jeg er stået op og har lavet morgenkaffe, fordi jeg ikke kan sove. Ikke!!!! på grund af præsidentvalget, bare sådan helt almindeligt. Om lidt vil jeg sætte mig med min bærbare og læse dagens avis – og så kan jeg nok ikke holde virkeligheden ude af mit liv længere. Endnu et øjeblik lever jeg i lykkelig uvidenhed om nattens resultat. Gaden ser ud som den plejer, og det har ikke sneet endnu. Det går nok alt sammen. Ses nok snart?
9 november, 2016 kl. 7:27 f m
Nu vet du hur skrämmande utgången verkar bli! Ja, vi ska träffas o hörs mer privat!
9 november, 2016 kl. 9:47 f m
ja, og det har også sneet, så nu går jeg ud og stikker hovedet i dandlådan!
9 november, 2016 kl. 10:26 f m
Är den inte täckt med snö den där dandlådan? Här är det mest regnigt men ingen direkt snö! Vi hörs!
9 november, 2016 kl. 5:03 e m
Vackra bilder, precis vad man behöver en dag som denna. Kram Åse
9 november, 2016 kl. 6:35 e m
Lite tröst kan man behöva! Man kan vila i ett foto men också roas av dem! Kram tillbaka!
11 november, 2016 kl. 1:02 e m
Hej Agneta!
Nu är det över och alla vet vad som hände…jag har nog inte hämtat mig än, faktiskt inte riktigt orkat ta in den bistra sanningen. Känner mig lite rädd, rädd att alla viktiga reformer som människor stridit för så länge bara skall raderas med ett pennsträck, rädd att detta kan leda till en global ekonomisk kris och framförallt orkar jag inte tänka på att klimatet och vår gemensamma natur kanske för alltid är dömda till att förlora. Klockan klämtar för klimatet och världens största makthavare år 2016 är en klimatförnekare!
Men vi är många som önskar en annan väg framåt men vad kan vi göra? ….jag har inget svar.
Kram!
11 november, 2016 kl. 5:17 e m
Nu, efter ett par dagar så är förvirringen kvar! Då inbegriper jag sådana saker som att Donald T pratar som om hans mun består av smör och socker och att alla börser oväntat rusar i höjden. Spekulativa chansningar av finansvärlden, den jag inte begriper mig på! Men vänta min jord, snurra inte på så där, jag måste hinna förstå! En man som häcklat och förnedrat massor med människor får nu chansen att visa vad han vill – för det är väl det vi undrar. Vad vill han egentligen? Mer än att leka att han är president?
Nä, Gunilla, jag vet inte heller!
16 november, 2016 kl. 4:07 e m
Skönt att läsa att jag inte är ensam om att känna vilsenhet, rädsla och uppgivenhet. Jag tror inte att vi mår bra av att få all information om allt hemskt som vi inte kan göra något åt. Och då får man själv ta ansvar för att det blir en sorts balans. Lagom mycket (eller lite) nyheter. Och mycket vackert och trevligt, till exempel dina fina bilder.
16 november, 2016 kl. 4:52 e m
Jag är glad om jag kan skingra några tankar, såna som inte känns bra, en stund i alla fall, vi kan ju inte undvika alla problembeskrivningar ändå! Stor kram!