Det som skulle skrivas i mitten av veckan blev söndag förmiddag…hur gick det till? Jo, jag hade det roligt o trevligt.

Här kommer de kvistiga växterna och faktiskt svaren direkt!

Första kvisten

Sydboken är ett gracilt och luftigt träd med små blad. Trädet blommar i maj och doften får mig att tänka på kanel och vanilj, det är underbart att vara i närheten då doften sprider sig!  Okunniga jag frågade på en nu nerlagt plantskola efter ett träd som tålde blåst och var vackert…planterade det 2004 och nu är det ca sju meter högt. Jag skrev någonstans 5 meter men då protesterade min man. Sånt ser han bättre än jag. Hemvist, för trädet inte mannen, är Sydamerika och det växer i skogar i Andernas bergssluttningar.
Här är den vanligast i flerstammig form än som träd. Jag rekommenderar trädet!

 

Andra växten med kvistar

2002 planerade jag Schuberthäggen och den är intressant för den behåller den röda färgen sommaren igenom. Vårutspringet är grönt och inte så spännande men när den övergår till rött och behåller den färgen så blir det något annat. Ett litet och lättplacerat träd är det.

Tredje kvisten

Den rödbladiga hasselbusken är väldigt mörk o bladverket vackert, speciellt när regnet gett den en dusch!  Jag planterade en tämligen liten buske 2000, den har tuffat på och blivit en riktigt stor och med sekatörens nätta klipp en vackert formad  buske. Mot slutet av sommaren övergår det röda till lite rödgrönt…

Fjärde kvisten

Enligt litteraturen så ska den blomma med röda små blommor på bar kvist på vintern. Jag har aldrig sett det men vilken fantastisk växt! Vanessa är en stamform av papegojbuske och ganska ovanlig har jag förstått. Underbart vårutspring, som på bilden ovan, och höstfärgerna är slående och enastående. Titta på bilderna här nere!

Femte kvisten

Samma år som jag planterade den rödbladiga häggen så planterades också katsuran. Den står nog lite för torrt och jag får stödvattna den vissa långa torrperioder men vår lera håller ändå fukt ganska länge. På bilden ovan syns det vackra bladutspringet. Vårt exemplar växer lite fult och jag tror den har det lite för väderutsatt helt enkelt. Jag gillar katsuran trots det. Pepparkaksträd säger somliga – här tror jag att vinden för bort de dofterna.

Sjätte växten med kvistar

En blommande flerstammig pimpernöt hade jag sett i en besöksträdgård och blivit kär i. Barkens smalstrimmiga utseende, de många klasarna vita blommor och berättelsen om de roliga  små påsliknande knytena med frön grep mig och jag skaffade en mindre planta för tolv år sedan. Ytterligare en favorit alltså! Dock vet jag inte om det är en Kaukasisk pimpernöt, S.colchica, eller den som heter S.pinnata. Jag köpte det som pinnata men…Pinnata betyder fjäderliknande och jag är inte bra på att reda ut vilken sort det är. Tänker på hela växtens sätt att skicka upp stammarna, någon som vet?

Sjunde kvisten

Den här busken har haft ett hårt liv eftersom den flera gånger, under sina första år, betades ner av de vackra odjuren som flockvis flyter fram över åkrar mellan skogsdungar och trädgårdar. Jag blev lite ledsen varje gång men nu har den fått vara ifred i flera år och tack vare att jag har mer tid hemma nu så…peppar, peppar!
Nu är busken tio år gammal och den har utvecklats så fint. Här ovan är vårens finaste kvist! Visst kan man gå flera varv och bara GLO!? Seiun Kaku får mycket fina höstfärger och det är extra plus.
Idag såg den lite frusen ut då jag gick ut och tog en snabbrunda med kameran. Det är småkyligt och jag tycker att den liksom har dragit ihop sig lite, brrr, sa vi nog båda.

En trädgård utan vackra träd och buskar känns ödslig och tom. Träd och buskar kan vi njuta av året runt om du som jag tittar på former och bark, lövsprickningen och höstfärgerna! Men nu, nu njuter vi av den allra vackraste tiden!

Den japanska lönnen ‘Seiun Kaku’ här nere har något jag älskar att titta på…nämligen de nya grenarna som också har skönhetsvärde hos många träd och buskar.

Ha det fint!/A