Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Victors och farmors hotell

12 kommentarer

Nu är två mycket roliga dagar över! Mitt yngsta barnbarn Victor är sju år, han och jag driver ‘Victors och farmors hotell’ som håller sin verksamhet igång vissa helger och tider. Det har vi gjort i ett par år nu. Inte direkt någon lönsam rörelse men rolig och inspirerande. Det är alltid intensivast före måltiderna när det ska planeras, stekas, kokas, skäras, hackas och blandas. Denna gång skulle hotellet bjuda på vedspisstekta delikatesspannkakor i miniformat! Detta skulle avnjutas som dessert med vispgrädde och hallon. Själva stekningen skulle ske utomhus på en liten minivedspis.

SONY DSC

Den lilla vedspisen är från min farfar som hade stuga på Ingarö utanför Stockholm. På tomten fanns en lekstuga och det var där som spisen fanns när jag var liten. Numer saknas det askluckor och rökrör men nog skulle vi kunna steka några pannkakor där. Första uppgiften blev att ordna lite ved. Victor fick bredbent klyva ved. Jag höll mina händer respektfullt bakom hans och lät honom känna tyngden i yxan. Samarbetet fungerar alltid utmärkt mellan oss och vi lämnade huggkubben med tillräckligt med ved.

SONY DSC

Vi lade upp veden och hämtade alla saker vi behövde, smeten var redan klar. Sent omsider kom vi på att det behövdes en grytlapp. Så med äggkartongbitar och tidningspapper satte vi fyr i spisen. Det tog ett tag och sen blev rökutvecklingen lite besvärande när vindarna snodde runt.

SONY DSCSONY DSC

Det tog lite tid innan den lilla järnstekpannan blev varm men efter en timme (!) hade vi fått upp ångan och visste hur snabbt veden måste matas in, att det blev utbrunnet längst in ganska kvickt och att temperaturen måste hållas uppe hela tiden.

SONY DSCSONY DSCDet blev lite tråkigt att vända pannkakor efter ett tag, nej inte att vända pannkakor utan att vänta på pannkakor som ska vändas. Victor har visat lite intresse för fotografi så han tog bilder på mig och när stek- och vändväntan blev för lång tog han kameran och tog lite bilder på Dorothy Walton som hela tiden tittade på oss när vi stekte våra pannkakor. Hon är väldigt vacker DW!

SONY DSC

Vi blev lite inrökta men till slut så var alla pannkakor  klara. På ‘Victors och farmors hotell’ så äter personalen tillsammans med gästerna på en totalt jämställd nivå. Det råder en avslappad och skön stämning, det är söndagseftermiddag i augusti och solen skiner.

-Mmm, det smakar lägerbål men det var gott, sa en av de nöjda gästerna på hotellet.

Om ni tycker att personalen har ett märke som skarpt påminner om något annat ni känner igen så är det helt rätt. Vi tror att de har stulit vårt!

12 thoughts on “Victors och farmors hotell

  1. Men vilken charmig liten kock! Förstår att ni hade trevligt tillsammans.
    Det var väl tur att personalen och gästerna fick delta i festen, för det ser verkligen ut att bli en underbart god måltid.
    Hälsa fotografen att han tagit fantastiskt fina foton.

  2. Vilket mysigt hotell och trevligt blogginlägg. 🙂 Sedan är det alltid uppskattat att hotellgästerna är nöjda. Den som väntar på något gott … Kram Bosse

  3. Jag tror att du är en fantastisk farmor och Victor kommer att minnas såna här saker hela livet.

    • Det är roligt nu när jag har tid, mina äldre barnbarn har inte haft det på samma sätt
      men de vet ju skillnaden nu! Jag är fri från jobb…avstånden känns inte så långa och tiden räcker bättre! Men de var nära i ålder o träffades här o hade allsång på loftet, minnen som de pratar om! Kram o tack!

  4. Jag förstår ju att lönsamheten måste bli liten med tanke på allt förarbete!!!! Men vad mysigt det såg ut. Och resultatet såg ju absolut mycket frestande ut!

    • Vi har aldrig brytt oss om att räkna på någon timpeng! Vi lever på uppskattningen från gästerna… Pannkakorna smakade rök och rökta pannkakor är ju inte så vanligt. En klick gräddfil och lite rom o lök hade kanske varit bättre men det var ju inte så vi hade planerat! Kram till dig! Kanske ses vi snart!?

  5. Wow! Vad kul att göra tillsammans med sitt barnbarn! Att göra något hela vägen, från ax till limpa. Kram på farmor från en annan. 😉

    • Det var verkligen en kul upplevelse för både honom o mig! Jag tänkte från början att jag skulle dokumentera men senare också att det kunde bli något för bloggen! Härligt att han gillar att fota! Han tog fler bilder som var bra! Tack för att du läste!

  6. Vilket underbart inlägg, Agneta! Mötet mellan farmor-barnbarnsgenerationerna, så fritt från stress och prestation. Man har bara kul tillsammans. Ture och jag lagar också mat tillsammans, när jag hämtar honom på förskolan. Än så länge är det jag som bestämmer vad det ska bli, men han deltar med liv och lust. Nu vet jag vad jag kan se fram emot, när jag läst om dina och Viktors gastronomiska utsvävningar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s