Lerkrukan och poetrissan språkar lite:

                                                  –   Har du sett min nya färgglada hatt?

                                                   –  Mmm, tycker den är omodern på någe vis!

                                                   –  Hänger du inte med i modet ett skvatt?

                                                   –  Hatten ser ut som Tommelise precis.

                                                   –  Men – jag är snygg i den…sa modisten…

                                                   –  Du är fin, jag ser det!  Jag är väl ingen trist en!

                                     Miniatyrrosen Tommelise från tyska Kordes, trivs i kruka,  blommar
                                            mycket under lång tid, liten doft och poetrissan det är jag!    

   Även en allium kan ha klåda:

– Kan du ta till höger där… ja, och lite längre ner!?

Så, ja, det är bra-a-a … men lite mer till vänster!

-Jag gör så gott jag kan och faktiskt lite mer.

– Jag vet och jag är tacksam för dina tjänster.

Allium giganteum ’Globemaster’ och humla av okänd art

Vitlysingen vill ha lugn och ro men fjärilen rister av begär:

Du gillar när jag böjer min nacke för dig, men va trist

om jag tillmötesgår din önskan med ett: ‘Javisst’.

Du kan ju åtminstone försöka vara lite fin o ödmjuk!

Det skulle inte va fel o varför känner du dig sjuk?

Jo, för du tror du bli kuvad o på konfekten snuvad!

Allt eller inget, säger du ofta, men kom hit till mig o softa,

du ska se, det är inte alls farligt att ta det lugnt o varligt!

Lysimachia chletroides, vitlysing som är invasiv och älskar att få breda ut sig!

 Tovsippornas morgonkör:

Är fräsch vacker och oemotståndligt vit…

(Men inget för konnässören som längtar bortom och dit

där ingen annan har upptäckt de udda och granna

‘som får alla besökare att beundrande stanna).

…men vi struntar i konnässörens önskan så het

och njuter av vår egen medvetenhet!

Anemone sylvestris, tovsippa