Men, kära nån, vilka associationer hade du när du började läsa det här inlägget?
Vi bor på landet och om höstarna flyttar mössen in i huset. Men ett år flyttade de in i bilen som står utomhus fast under tak. Det dröjde lång tid innan vi upptäckte dem. Det började se konstigt ut i bilen. Små högar på golvet med diverse småsmul av olika material. Först trodde vi att det var något som kom in med våra skor… men sen började vi hitta gnagskador. Säkerhetsbältena bak och fina sömmar på baksätena var tydligen väldigt mumsiga… så vi satte ut några musfällor i bilen och fångade faktiskt ett antal möss.
Vi kunde inte begripa hur eller var de kom in, inte heller att de kunde vara så pass många, men de kan ju tränga sig igenom de smalaste springor om de bara vill. De ville väldigt gärna boa i vår bil som ju emellanåt är varm och god för en liten, nä, till synes en stor musfamilj som hittat en underbar boplats under golvet i bagageutrymmet. Där hade de boat in sig i vår utflyktspläd och bajsat flera kilo under den. Senare när vi hade bilen på verkstad så sa mekanikerna upplysande att vi hade haft möss i motorrummet där de hade gnagt på lite slangar och annat.
Hur som helst, vi blev av med dem. Bilens värde sjönk väl lite med deras framfart – men må de vila i frid!
Höst och vår vädrar och hänger vi om våra kläder. Sommarförvarade vinterkläder ska in i husets få garderober på hösten och sommarkläderna ska samtidigt hängas ut i ett förråd. Nu i höstas blev klädställningen stående några dagar för länge på fel ställe. Det var sen skörd i år och det är då mössen bestämmer sig för att lämna sommarvistet och flytta in till människorna. Tiden sammanföll i år med den omnämnda vädringen av våra kläder. På vägen passerade mössen klädställningen och passade på att tugga sönder sex vackert trådslagna knappar på en kappa jag tycker mycket om. Jag blev purken på odågorna men de sökte väl bara material för att kunna bygga ett fint bo åt sig och de sina. Det måste man väl ha förståelse för!
När vi kom hem efter en tur till Stockholm, för ett par veckor sen, så kände vi igen den. Lukten alltså. Lukten av död mus. Den lite sötaktiga likdoften slog emot oss när vi öppnade ytterdörren och klev in. Home sweet home! Vi gick genast på spaning. Inga möss i fällorna men när vi närmade oss proppskåpet förstod vi att nu är det en mus som har begått harakiri i väggen bakom proppskåpet. Kanske har musen gnagt på något eller inte kunnat vända. Ja, vad vet vi, för vi kan inte komma åt den där inne i väggen.Vi lär aldrig få veta hur det gick till!
Jag erkänner att jag lite belåtet tänkte på att det kunde vara ett välförtjänt straff, som elektriska stolen, om det nu var samma mus som ätit knappar som dött där inne i väggen. Men fy, är jag nu en sån primitiv människa? Lite väl långsökt med samma mus…och dödsstraff är verkligen inget jag förordar men är man tvungen att ha fördragsamhet med alla sina grannar så här på landet!?
Pensionär, nyss pensionär! 
17 november, 2014 kl. 12:56 e m
Hej Agneta!
När hösten kommer får vi också inneboende, hittills har de begränsat sig till utrymmet under diskbänken. Maken sätter ut fälla, i början protesterade jag men inser att det nog är nödvändigt. I vår förra bil tuggade mössen sönder lädret runt växelspaken och i bakluckan blev en matta till smulor. Men, det som verkligen oroar mig är om de ger sig på elledningarna med allt vad det kan innebära.
Djurvän som jag är tycker jag nog ändå att djur inte hör hemma i huset, varken myror eller möss. Husväggarna sätter gräns för vad som är acceptabelt.
17 november, 2014 kl. 2:11 e m
Det är synd att mössen själva inte känner att det finns gränser! Jag är också orolig för vad de har för sig bakom proppskåpet till exempel! Som tur är bor vi inte i ett trähus men det finns väl ett och annat som kan ta fyr om det vill sig illa.
17 november, 2014 kl. 1:28 e m
men usch den där doften är inte kul, möss ska hålla sig utomhus jag vill absolut inte att de flyttar in huset. Även om de är små så tycker jag de är obehagliga nog för att de är så otroligt snabba. Ha en fortsatt fin måndag. Kram åse
17 november, 2014 kl. 2:17 e m
Min man sa att en gång kände han hur en mus sprang i sängen! Jag påstod att han nog drömde det där – för jag vill ju inte att det ska vara sant. Ha det fint själv, det skymmer redan! Kram tillbaka!
18 november, 2014 kl. 9:22 e m
Man behöver inte bo på landet för att få sådana där inneboende kan jag berätta! För många år sedan när vi bodde mitt i Nyköping fick vi en vinter besök av en mus i diskbänksskåpet. Söt liten sak, och inte kunde vi döda den…. Men bort från vårt hem skulle den! Vi tog den i en hink och hivade ut den i naturen. Några veckor senare hördes det ljud från skåpet igen, men ingen mus syntes till. Flera kvällar i rad hörde vi ljud ifrån köket men hittade inget liv. Tills en kväll då vi hörde ett knaprande! Uppifrån skåpet ovanpå kylen där vi förvarade vårt knäckebröd! När vi öppnade skåpet såg vi två möss ”rinna” ner längs kylskåpets vägg och försvinna in under diskbänksskåpet. Krigsförklaring utfärdades i form av musfällor. Sedan kunde vi i tur och ordning plocka ur Pappa Mus, Mamma Mus, storasyster Mus, storebror Mus, lillebror Mus, lillasyster Mus…. en varje kväll tills hela familjen gått hädan. Vi saknade dem inte!
18 november, 2014 kl. 10:13 e m
Tänk så snälla ni var som hade mat till dem också! Okej med EN mus men sen blir de plötsligt många och då känns det inte okej! Vilken härlig berättelse!
När jag bodde i storfamilj på landet i Närke så hade vi då och då möss i det stora huset. En gång hade jag bevarat saker som kaffe, sockerbitar, hushållspapper och lite vetemjöl efter en lägerskola. Allt låg ordentligt i en låda i källaren lämpligt att ta med nästa gång det skulle bakas pinnbröd och göras kaffe på Trangiakök… det gick väl några månader och så skulle jag hämta lådan och tyckte då att det såg väldigt rörigt ut. Hushållspappret låg så konstigt. Jag stack ner handen och fick upp en trind liten mus som darrande tog ett jätteskutt från min handflata och sen sprang vi åt var sitt håll. Hon höll just på att ordna ett fint litet bo och sockret och vetemjölet var väl begagnat. Där lärde jag mig något i alla fall.
Min dåvarande man slog rent reflexmässig ihjäl en mus med brödburken en gång, den musen kom springande bakom burken.
I samma veva råkade jag komma på en som åt rester i soppåsen. Jag knöt ihop påsen och sprang direkt ut till soptunnan. Den kan ha haft det fint där tills sopbilen kom, vad vet jag.
Det är spännande med de små liven om de bara inte blir för många!
19 november, 2014 kl. 12:07 e m
Vi hade också problem med möss på landet, tills vi köpte en elektronisk skrämma. Kan verkligen rekommendera en sådan.
19 november, 2014 kl. 12:20 e m
Hej JIMVIDAR! Vad kul att du kommenterar här! Hur fungerar den elektroniska? Applicerar utomhus eller… Har bara hört om såna för mullvadar o liknande. Mössen anfaller ju huset från alla håll där helst det finns en springa! Jag får in på nätet och söker information.
19 november, 2014 kl. 2:43 e m
Japp! Det är skönt att ha två hungriga katter här hemma. Vi har bara haft en enda liten ynka, pynka mus i höst som vågat sig in till oss.
19 november, 2014 kl. 8:27 e m
Katter är en välsignelse när man har problem med möss! Kommer inte katterna fram till dig o lägger sina offer för dina fötter? Det är ju inte så mysigt om de redan är lite tuggade…
19 november, 2014 kl. 2:51 e m
Möss har vi också haft många, men jag är motståndare till att döda dem. För några år sen hade vi en bur i köksskåpet. I den fastnade en mus. Mannen gick ut med den och släppte ut den i en hage på andra sidan huset. Nästa dag satt det en mus där igen – samma procedur. Nästa dag åter en mus fast då hade mannen tröttnat och musen fick gå till de sälla jaktmarkerna. Sen var det tomt i buren!
Häromdagen när jag lyfte upp tvätt ur tvättkorgen i badrummet satt det en liten förskrämd stackare och tittade på mig! Söta är de men jag vill att de håller sig utanför huset
19 november, 2014 kl. 8:43 e m
Jag tycker att möss är jättesöta, verkligen gulliga men jag vill inte ha dem inne i huset! Din historia om musen i buren är rörande. Den visste vad den ville – om det nu var samma…
19 november, 2014 kl. 4:26 e m
Mössen kom via diskbänken os oss. Vi hade ett ledigt uttag där, så det var bara att sätta in skrämman i uttaget. Vi betalade 499:- på Coop för den modellen som vi har. Vi har testat en billigare modeller vilket jag inte vill rekommendera. Om man har tamgnagare som husdjur så går det inte med skrämman . Googla på Råttskrämma.
19 november, 2014 kl. 8:52 e m
Diskbänken verkar vara en fin entré för de små liven och med en skrämma ger de sig väl av samma väg?
Ska ta en titt på skrämman så får vi se!