Vår ovanvåning har inte så många kvadratmeter med full höjd. Här uppe finns sovrummet med ett vackert halvmånefönster, från början var det bara ett litet fönster här på sydvästsidan. Vi sover delvis under snedtaket vilket är väldigt trevligt när det regnar lagom men kan vara skrämmande då orkanvindar får tegelpannorna att klappra olycksbådande. En gång hörde vi hur ett antal pannor blåste iväg och kraschade mot marken. Den gången trodde vi att alla pannor skulle flyga bort och undertaket med dem. Som tur var blev det inte så och vi hade extra tegelpannor som kunde ersätta de trasiga. Många fler är de kvällar när stjärnorna tittar ner på oss eller den ljusa sommarhimlens moln vaggar oss till ro och fåglarna har börjat sjunga igen efter den mörka årstiden, ni vet då när årstiden tillåter att fönstren står på glänt.


Vi har var sin arbetsplats på ovanvåningen och ett par läsfåtöljer i kupan, som fanns på plats när vi köpte huset, med utsikt mot havet. Däremot var golvet svajigt och mycket jobb blev det innan det fina trägolvet kom på plats. Här sitter jag ofta och läser eller funderar när jag håller på att skriva. Förr stickade jag mycket, det passar att sitta här och sy i knappar eller laga hål, det finns sygrejer nära till hands.
Den textila bilden gjorde jag något år efter en resa till Kina 1974. Jag var inspirerad av att ”alla” kineser cyklade överallt det var få privatbilar då, av gamla kvinnor som hade snörda fötter, överallt kunde man köpa färdiglagad mat och barnen var så söta och nyfikna på oss” långnäsor” som de kallade oss.






Ni som har sett föregående inlägg vet att vi har byggt in bokhyllor lite här och var i huset, Vår röda färg återkommer också på trädetaljer överallt i hela huset. Vi tycker det ger harmoni till vårt annars lite röriga hem med vinklar och vrår. Eftersom vi båda jobbade som lärare behövde vi ha var sitt skrivbord. Jag hade länge fantiserat om ett skrivbord som så att säga växte ut från ett trekantigt fönster. Min käresta och mästerbyggare tog upp ett hål i snedtaket och nästan som simsalabim så var ett nytt öga öppnat mot nordväst. Jag blev än en gång imponerad av min man. Grannen hjälpte oss med att tillverka delarna till mitt lite ovanliga och nätta skrivbord med en enda skrivbordslåda. Å ena sidan trappan och å den andra finns mitt skrivbord och även datorhörna.



Till sovrummet köpte vi en sorts enkel köpmansbyrå med många lådor men vi sänkte benhöjden så den kom längre in mot snedtaket. Den målades givetvis om, de utstickande träknopparna togs bort och byttes ut mot såna i metall som hänger ner. Vi blev så nöjda! När jag fotar från sovrummet bortåt min mans lilla arbetsrum vid gavelfönstret står jag på sängmattan i ylle som jag vävde för några år sen av fådda garner. Bortanför skorstensstocken har vi också vår mesta klädförvaring i huset. Jag formgav en herr- och dambetjänt som vår förträfflige snickargranne Lars tillverkade. Jag lyfte fram den för att kunna ta ett foto.



Nu väntar vi på att ljuset ska återkomma och det kan få gå fort sen sätter vi kalendern på sparlåga så vi hinner med. Det är mycket vi vill hinna göra och njuta av!
Lev väl och blomstra så mycket det går i denna dystra tid!/Agneta
14 januari, 2024 kl. 6:14 pm
Ett vårtecken i morse på Söder, söndag: en ringduva körde sitt ho-hoo, hoo ho-hoo några gånger här i närheten. Det är väl 1½ månad för tidigt, ring- och skogsduvor brukar komma till Söder ungefär 20-25 februari. Men lite uppiggande i alla fall, även om det hotas med ‘arktisk kyla’ kommande veckan!
14 januari, 2024 kl. 10:21 pm
Då får du sticka kroppsstrumpor i ullgarn åt duvorna. de får ju inte bli stelfrusna i den arktiska kylan! Har du en varm lägenhet utan drag, Björn?
15 januari, 2024 kl. 5:06 am
Här är det ganska dragfritt. Duvorna är faktiskt ganska okänsliga för köld, en del övervintrar. Jag misstänker att den där hoande krabaten kan vara just en övervintrare. De flyttande duvorna brukar hålla en fast tidtabell i februari för ankomsten varje år, vare sig det är vårväder eller vargavinter. Bara de hittar något att äta klarar de sig.
15 januari, 2024 kl. 3:37 pm
Jag önskar duvorna mat och mildare väder! Det kan vi också behöva, allt gott till dig, Björn!
15 januari, 2024 kl. 3:47 pm
Tack detsamma. Antar att det är i stort sett samma jädrans snålblåst på skåneslätten som här i Svealand. På tal om gott: åt en god jordärtskockssoppa idag (egentillverkad), och den satt bra i det kalla vädret. Hoppas duvan hittar ett bra nattläger också, och lite goda frön att knapra på.
14 januari, 2024 kl. 7:21 pm
Vackra fönster med vacker utsikt! Men vackert om man vänder blicken inåt också!
14 januari, 2024 kl. 10:17 pm
Både utåt och inåt, det är vackert uttryck! Om man kan uppskatta det man förnimmer som vackert så blir det varmt inne i vårt inre också!
15 januari, 2024 kl. 6:47 am
Ett trevligt rum. Gillar bilden med fåtöljerna intill fönstret, så härligt att sitta där och kolla ut.
15 januari, 2024 kl. 3:33 pm
Det är det! Jag tror att jag genom åren har suttit där under alla dygnets timmar, alla årstider och med olika slags väder utanför fönstret. Ibland tar vi givetvis upp en kopp kaffe eller en drink som en extra krydda i tillvaron.
22 januari, 2024 kl. 1:03 pm
Så vackert, både ute och inne, och rofyllt.
22 januari, 2024 kl. 3:56 pm
Tack, rofyllt är inget ord jag ens tänkt, men det tar jag till mig som ngt värdefullt.
27 januari, 2024 kl. 5:23 pm
Så fint ni har det! Bilderna får mig att tänka på Carl Larssons Sundborn för precis som hos er finns där ju också massor av vinklar och vrår, en genomtänkt inredning med en röd och tråd och massor av fiffiga lösningar med en personlig stil. Härligt!
27 januari, 2024 kl. 10:38 pm
Tack för den trevliga kommentaren, det är fler som har tänkt på Sundborn. Omedvetet är det i så fall men visst vi gillar Sundborn!