Geocache sysslar man helst med när vädret är bra men det måste inte vara sommar. Här kommer några ställen som Victor och jag har besökt när vi har följt mobilens koordinater. Allvarligt talat så sköter Victor allt det där och vi går iväg och stannar när han säger: Här ska det vara! Inom tio meter ska man hitta själva cachen gömd. Ibland finns raka beskrivningar som: Inte lämplig för rullstolsburen. Lätt för barn! Leta högt upp. Ibland står det som gåtor eller en slags rebusar. Jag minns en gång i Lund då vi först skulle hitta platsen och där komma på en ramsa och vända och vrida oss så vi stod rätt och där rakt framför oss skulle skatten vara. Tji fick vi, vi gjorde noll fynd där. Men då går man vidare och säger: Nästa gång tar vi den!

Man kommer till fler fina platser än fula ställen och det blir som små äventyr emellanåt. I en av de små byarna i närheten fann vi en skogsglänta med en bäck och ett litet vattenfall, nästan en sagovärld. Den världen fångade jag i min mobil och där får den stanna tills jag skriver mer en annan gång! Victor har gömt en cache hemmavid men jag har glömt att fråga om han har haft några besökare där. Jag skulle tycka det vore tråkigt om en sån här kreativ sysselsättning som geocache är skulle glömmas bort i det stora bruset som vi omges av idag.

Lev väl och blomstra!/Agneta