Det är en solig dag i mitten av oktober och jag står på trappsteget och tittar ner i matsalen. Mitt hjärta blir varmt av det jag ser och minnen som passerar; vårkvällar då dörrarna ut mot trädgården står öppna, fågelsång och dofter som kilar in till oss som tar varsin espresso efter maten, trevliga middagar med familj och vänner, spel och pussel som roat oss och barnbarn, många goda måltider som tillagats ihop med bästa kökspojken Carl Victor, musik och fridans på den lilla golvytan eller runt matbordet, jular med gran- eller annan barrdoft och alltid med hyacinter och små dekorativa pyntpaket i trädlampan nere i matsalens högra hörnan ja,många härliga och trevliga minnen hopar sig.

Klicka gärna upp bilderna. I den där glasvasen finns det alltid blommor eller kvistar av något slag. Schackspelet köpte vi på en marknad i Vientiane i Laos men min sonhustru som är därifrån tror att det är tillverkat i Kina. Hur som helst så är schackspelet vackert och står nästan alltid framme. Ibland dukar vi upp en buffé på skåpet och då blir det att röja undan nästan allt som står där. Det är intressant hur dukar förändrar intrycket på rum och dukning, textilier dämpar också ljudintrycken, det är tydligt i matsalen.

Nu är det höst och med framförhållning till Alla helgons dag, tog jag fram något som legat i bufféskåpet i snart ett par år. Jag är inte så förtjust i flotta saker utan gillar mest robusta grejer men till min egen förvåning fick jag upp ögonen för något som var både robust och lite blingbling på samma gång. Vi gick och kikade i diverse inredningsaffärer igen och jag drogs alltid till bord med Klongs serie Constella där Eva Schildt står för designen. Jag stod emot då det var på tok för dyrt. Min man som är världens spanare på internet tittar gärna på design och där uppmärksammade han ett erbjudande… Tja, nu har det inköpet mognat inne i skåpet och det är lite knäppt men det blev som en överraskning att ta fram lådorna och inventera vad vi hade där i skåpet. I trädgården plockade jag sånt som kunde passa i de smala glasrören.

Vi har Constella tillverkad i mässing men den finns i blank aluminium också. Det är tio ”behållare” anpassade för värmeljus. Tillbehör är fem raka glas med samma diameter som värmeljus. Här satte jag i fyra såna rör med höstiga små kvistar, antikljusen sitter i specialgjorda insatser och man kan också köpa stjärnformade ljusmanschetter i mässing. Grundbehållaren för värmeljus är stadig och tung, man kan forma en cirkel eller en stjärna, ha den hel rak eller som här på bordet. Vi tycker båda att det blev fint, jag blir glad när jag kommer in i matsalen och tycker inte det ser pråligt ut. Vad tycker du?

Drunkna inte i världsproblemen, du kan protestera mot sånt som plågar dig och skapa din egen lilla frizon för att orka med alla hemskheter du möter i media och annorstädes.
Flertalet människor är vänliga och vill gott, glöm inte det!/Agneta

Jag kan inte själv bygga men vi behövde verkligen en större matplats. Jag kan gå och grunna på idéer i fler år, i två år bar jag på tankar om hur och var vi kunde bygga ut huset. Vi hade renoverat och byggt flera år i sträck och jag tänkte att mannen min behövde lite byggpaus så jag höll inne med mina funderingar men under två år hinner man utveckla tankarna. När jag väl 2008 la fram mina idéer för Mats hade jag mycket kött benen så att säga och han högg direkt. Ett fönster i vardagsrummet skulle bli öppningen till matsalen förmodligen med ett trappsteg ner. Jag visste bredden och ungefär längden på utbyggnaden som dessutom skulle göra vår entré bättre!

Medan bygget höll på väntade ett ovalt matbord under vår säng, det var ett reafynd. Vi kikade lite efter möbler men mest var det mycket jobb med alla ytor som skulle färdigställas. På rea hittade vi ett franskt serveringsskåp som var perfekt där det står nu bredvid dubbeldörrarna mellan gamla och nya delen. Vi letade också efter en låg möbel som vi kunde duka upp en buffé på och vi fann ett bra kinesiskt skåp!

En höstkväll parkerar jag bilen och på väg mot ytterdörren tittar jag in i matsalen och hjärtat studsar till efter alla år. Så bra det blev, så hemtrevligt vi har det… ja, visst får och ska man vara glad att det känns så!

Matsalen har många fönster i fönsterbänkarna är materialet skiffer som är inmurade i de vitputsade väggarna. Under alla år jag har haft ett hem någonstans har jag då och då köpt en fin kruka av en keramiker. Men vanliga lerkrukor är alltid vackra och de från Gränsfors är de finaste enligt mig! De finns i många storlekar och passar in överallt! Vi har många.
De låga röda marockanerna fick flytta ut och två Wegner-fåtöljer flyttades ner till vår myshörna i matsalen. Här sitter vi och lyssnar på musik och pratar bort en stund nästan varje kväll. I magasinens inredningsreportage används säkert vidvinkelobjektiv men då luras man lite på hur små eller stora ytorna egentligen är. Till nästa inlägg ska jag försöka fota helhetsbilder i matsalen!

Lev väl och blomstra!/Välkommen tillbaka säger störtförkyld Agneta