Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Trädgården (6) misstag och planteringsiver

4 kommentarer

Detta är en repris från 2014 mitt första år som bloggare.

Det är otroligt så många vackra misstag jag har gjort i den här trädgården. Först ÄR det ju alltid bara vackert när plantan är efterlängtad och nyplanterad och man sätter sig ner på en stol och väntar på att den ska växa till sig och bli stor! Jag tänkte visa några foton av växter som man visst ska ha i sin trädgård bara man är medveten om hur de uppför sig. En del har helt enkelt ingen hyfs, man måste antingen vara på dem i ett eller ha dem avgränsade på något sätt eller som solitärer.
Att avgränsa växter med hinder, rotspärr, för rötterna är inte så svårt att göra men det är ju många växter som sprider sig med frön. (Då får man ju vara snabb att klippa blommorna så snart det är överblommat). Likaså kan man gräva ner en kruka, utan botten, i rabatten utan att det känns övermäktigt jobbigt, men hur kan man veta att rötterna inte sprider sig i alla fall?!. Däremot känner jag ett förtjusande par i Österbotten där mannen har grävt ner hela vattentunnor, såna blå, för att hålla växterna på plats! I det här fallet handlade det om rosor och det är ju ett beundransvärt företag.
Förut visste jag ju naturligtvis inte vilka växter som sprider sig på vilket sätt och eftersom jag ibland är som barn ‘kan-bäst-själv’ så var jag dum nog att inte efterforska svaret på frågan som jag borde ha ställt eller om jag fick veta så tänkte jag: den håller jag efter, så klart!

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

På bilden är en rabatt med allehanda växter som jag tycker mycket om. Det lyser lite gult längst fram och det är Lysimachia ciliata ‘Fire Cracker’ som jag mest planterade för bladverkets mörkröda färg. I dagens läge har den i princip tagit över hela rabatten! Den är lätt att dra bort men den återkommer alltid. Vill man ha den i en rabatt så får man helt enkelt vara ihärdig och dra bort de flesta plantorna på våren och försommaren. Astranthia major, stjärnflocka, fröförökar sig mycket och den kan också helt ta över en rabatt och tro inte att den frågar om lov! Den är ljuvligt söt och nu finns det många olika sortnamn som mer håller sig på sin plats, men de ser ju annorlunda ut.

SAMSUNG DIGITAL CAMERA
Vitlysing, Lysimachia clethroides

En annan besvärlig men mycket vacker typ är Lysimachia clethroides, vitlysing. Den böjer så fint på nacken och har en fantastiskt lång blomningstid. Jag grävde bort den från platsen vid springbrunnen på innergården och satte några plantor som solitär på ett helt annat ställe. Där trivdes den inte… och här kom den tillbaka. Det är inte lätt att få bort rötter från ett ställe där det är ett virrvarr av rötter under marken. Vitlysingen är också lätt att dra bort men ihärdighet ska till om man bara vill ha den i en liten mängd på ett visst ställe. Ge den stor plats där den inte konkurrerar med andra är väl mitt råd. Jag ska lyssna på mig själv och ska göra ett försök till att få bort vitlysingen helt och hållet för jag vill ha ner höjden på den här rabatten.

SONY DSC

På innergården växer vitblommande röllikekrage, Tanacetum macrophyllum (fast inte nu längre 2022)! En gång såg jag en hel trädgård med bara såna och borde därmed ha blivit varnad. Men det såg ju maffigt ut just då när alla ruggarna blommade. Den sprider sig lätt med frön så den hittar man överallt där det är en öppen bit jord. Dra bort. Lätt som en plätt. Klipp blomställningarna i tid!

SAMSUNG DIGITAL CAMERA
SAMSUNG DIGITAL CAMERA

En av mina första trädgårdskärlekar, höstanemonen, såg jag som ung hos mina barns farmor, Anemone hupehensis, som är en underbar växt på rätt ställe. Jag tog in den på innergården och den tar över en hel hörna och förstör väldigt mycket i sitt behov att breda ut sig. Visst känner man såna som vill bre ut sig på andras bekostnad. Rötterna är svåra.

I skogen, där vi tog bort 30 granar, får de växa fritt på flera ställen. Hur trevligt som helst och den börjar blomma i juli och håller på i minst ett par månader!
Även om vi har ett utsatt väderläge här nere på sydkusten så odlar vi i zon ett (noll, säger en del). En del spännande växter går att odla här och en av dem såg jag för första gången på Bornholm. Den växte högt i en pampig bok och klädde in en stam, Jag satte den därför mot en gammal avsågad gren och ledde upp den mot ett äppelträd! Inte smart alls eftersom jag hade sett hur stor den kunde bli. Jag talar om Akebia quinata, jag har inte hört något svenskt namn på den. Fembladsakebia viskar nån, men vem väljer ett längre namn? Vackert ljusgrönt bladverk, väldoftande underliga vaxartade blommor.

SONY DSC
SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Vilket är nu mitt största misstag? Kanske rosengången som placerades lite tokigt med tanke på solens gång eller kanske att vilja ha en skogsklematis, Clematis vitalba och plantera den intill en vacker prydnadsapel. Jag tänkte att det kunde vara vackert med en vit sensommarblomning invävt i prydnadsapeln mörka bladverk.
Pyttsan, allt man ser nerifrån är en stor vit babyhjälm på toppen av det stackars trädet! Jag har minsann sett hur den har börjat infiltrera den bakomväxande rönnen också. Aj, aj, aj! Det måste till en utryckning och nermontering!
Round Up, viskade någon i mitt öra men jag,säger no, no, eftersom jag odlar giftfritt.

Just nu, juni 2022, lever vi i ett grönt paradis eller om man så vill en ren djungel med ett virrvarr av växter. På grund av ålder och andra omständigheter har trädgården nästan fått sköta sig själv och faktiskt så väljer vi att älska det också!
Vilka misstag med trevliga och efterlängtade växter har du gjort?

Lev väl och blomstra!/Agneta

Författare: Agneta Croneld

Rännstensunge från Stockholm som genom att leva själva livet har konverterat till pensionär i Skåne.

4 tankar om “Trädgården (6) misstag och planteringsiver

  1. Det är härligt att läsa om alla dina misstag! Visst har jag gjort sådana men jag har nog förträngt de flesta. Men ett misstag var att plantera en liten murgröna som jag hade gift i en höstkruka. Jag tänkte att det blir fint om den klättrarlite i en halvskabbig gran. Den har både klättrat i granen och på marken och utanför tomten och nu får jag se till så den knte sprider sig in i bondens sädesfält!! Myskmadra är ju också en växt som borde ha en avgränsad plats för den bara tränger sig vidare och dessutom frösår den sig så den har jag på flera platser där jag inte vill ha den.
    Dock frösår sig inte Stjärnflockan hos mig och det tycker jag är synd för den är så fin.
    Sen är det inte bara hos dig växter har fått sköta sig själv och jag har också valt att för det mesta tycka att det är vackert!

    • Myskmadra har jag på ett ställe och det går än så länge bra. Man får se vilken av de invasiva växterna som är mest invasiv och vinner. Man kan ju låtsas att det är en sorts vetenskaplig undersökning som pågår.( Roligt att det kan vara härligt att läsa om någons misstag!) Det är då för väl att det är fler än jag som hjälper till med mångfald och låter saker komma upp och blomma. I ärlighetens namn så tar nog de små skira nävorna snart över allting. Mycket som jag har planterat syns inte längre men det måste jag ta med en klackspark.

  2. Misstag? Jojomen! Jag har gjort precis som du. Köpt en växt jag tyckt varit fin och grävt ner på ett ställe utan att kolla vilka betingelser den behöver för att trivas.
    Men på vår lilla kolonilott har vi i princip inga problem med invasiva växter. Vi har istället invasiva tallrötter från den omgivande hällmarken. Allt växer väldigt långsamt. Halvskugga dessutom. Fast jo, de ursöta nävorna tog fullständigt över en rabatt, inget annat orkade växa något nämvärt. så de fick jag rycka upp.
    Synd egentligen när de växte så bra. 😄
    Ett annat misstag jag gjort är att samplantera växter för att färgerna och formen verkligen skulle gifta sig med varandra. Hade de säkert gjort om de bara hade blommat samtidigt. Haha!

    • Håhåjaja! Vi vet allt det där om trädrötter. Hur tråkiga är inte dom? De vill minsann också vara med när man har gjort nya rabatter med djup fin mull. Hos oss är det popplarna som infiltrerar den goda jorden och ägnar sig åt underjordiskt arbete. Du vet vår vinklade murrabatt… ! Jag trodde inte de stora gamla träden skickade rötter uppåt men se jag hade fel.
      Det sista du skriver känner jag väl igen så gjorde jag ”förr-i-tin” och det på flera ställen. En del blev besvikelser men nu mer är jag luttrad och håller mig mest till träd och buskar, på marken tar en del växter över och jag kan undra vart vissa plantor tagit vägen! Men sammantaget, Kjerstin, så har vi absolut blivit mycket kunnigare med åren! Så länge resan pågår så vässar vi våra kunskaper till förfining. Hur har det kunnat bli en djungel här i så fall? Ska klura på det!

Lämna ett svar till Karin Petersen Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s