Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Hur har du det?

9 kommentarer

Men finns ni verkligen kvar där ute, mina kära läsare!

Vad gör ni nu för tiden när ni inte läser och skriver här: Pensionär, nyss pensionär! Jag håller på med mitt skrivprojekt flera timmar nästan varje dag. Ibland har jag roligt och ibland tvivlar jag på att jag ska ro mitt projekt i hamn. Det är svårt och intressant och utmanande, det är egentligen något som passar mig när det är svårt, intressant och utmanande. Jag har en väldigt bra stöttepelare här hemma! Han lagar ofta mat, sköter huset och så går vi promenader tillsammans och ser filmer på kvällarna. En kväll såg vi en film som heter Vår i Paris som vi streamde ner från Cineasterna (tjänst från vissa bibliotek). En finstämd film om en ung flicka, 16 år, som blir kär i en minst dubbelt så gammal man, dvs i mina ögon är han ung. I en scen sitter de på ett fik i Paris vid var sitt litet runt bord. Jag hör fantastisk musik och ser en sittande koreografi som visar deras samstämdhet vid det tillfället. Mer vill jag inte berätta om någon ska se filmen, jag vill inte förta upplevelsen.

Musiken har jag lyssnat på flera gånger via Spotify och i måndags också. Jag lyssnar ibland på Klassisk Morgon i P2 och hade skrivit på deras Instagramsida och önskat fantastiska Vivaldis Stabat Mater med kontratenoren Andreas Scholl , vilken röst, och till min stora glädje så spelade de den för just mig och givetvis för alla andra som lyssnade. Redan på morgonkvisten blev jag sprallig – trots temat i musiken! Jag hoppas du kan få igång länken (jag vet inte om du måste ha Spotify). Ha det fint och skriv gärna något på bloggen eller FB.

Lev väl och blomstra/Agneta

Författare: Agneta Croneld

Rännstensunge från Stockholm som genom att leva själva livet har konverterat till pensionär i Skåne.

9 tankar om “Hur har du det?

  1. Jag håller med, underbart vacker musik. Skönt att starta dagen med att lyssna på den vilket jag gjorde idag när jag läst din blogg.
    Hos mig flyter livet ganska så stilla för tillfället. Mycket stickning och en och annan promenad. Och så en del Majken förstås.
    Hoppas vi ses snart!

  2. Jo, jag finns kvar. Åtminstone till slutet av februari (har lagt upp tidsinställda bilder på bloggen för var tredje dag till dess, nämligen). Sedan kanske de första flyttfåglarna dyker upp och då finns ju risken att man blir komplett vårtokig – och får nästa snöväder i skallen! Men så är det när vintern antas avvecklas till förmån för våren. Hopp och förtvivlan om vartannat. – Lycka till med skrivandet!

    • Jag tycker att januari har rusat iväg och snart bankar februari på! Sen kan det få lugna sig men med åren känns tiden annorlunda. Vi lever med fasanerna på tomten och den lille rödhaken och koltrastarna. Men sen vi matade fåglar och vi fick råttor omkring fågelmatningen så så matar vi inga fåglar på vintern. Jag saknar steglitserna, grön- och bergfinkarna… Snö vill jag inte tänka på! Vi får ta årstiden som den kommer och TACK för lyckönskningarna.

      • Aha, du har övervintrande bergfinkar! Har jag tur kanske jag får se dem om några månader när de flyttar upp till de nordliga björkskogarna. Eller kanske till och med får uppleva att det sitter en jätteflock och vilar, och alla surrar samtidigt – låter som ett stort vattenfall! Har varit med om det en gång. – Du har rätt, tiden jagar på och man får springa efter så gott det går med andan i halsen!

      • Den här vintern har jag tyvärr inte sett någon enda bergfink och inte heller grönfinkar. Men de är där de hittar föda. Vi har en bra trädgård med många fåglar. I det öppna landskapet är våra träd och buskar perfekt för dem. Vi låter det vara tämligen djungelaktigt här. De allra sötaste jag har sett här på tomten är stjärtmesar. Rovfåglar svävar över oss och gladorna är vanliga här.
        Vi springer med allt vad vi kan, ja!

      • Man får se det positivt: om två månader har vi redan passerat vårdagjämningen. Gav mina krukväxter ett extra bad idag för att peppa upp dem inför ljusare tider.
        Vi hörs
        Björn

  3. Fint att kunna se film hemma nu när det inte känns så bra att gå på bio. Jag har aldrig någonsin tittat så mycket på TV:n som den här vintern.

    • Det är precis likadant här hemma! Vi har sett så många bra filmer genom Cineasterna. När vi kom till Ystad anslöt vi oss till en filmklubb men när de var tvungna att visa film kl 14 om lördagarna kunde vi inte fortsätta som medlemmar.

Lämna ett svar till Karin Petersen Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s