Pensionär, nyss pensionär!

Ja, men tiden går ju så fort!

Att längta lagom…

12 kommentarer

SONY DSC

Längtans blå blomma men det här är en blå Hibiscus syriacus från trädgården och inte den Browallia speciosa som har gett oss uttrycket!

Längtans blå blomma är ett uttryck; blomman heter Browallia speciosa, praktbrowallia och den är jag inte särskilt bekant med – men LÄNGTAN känner vi  igen!

Man längtar efter en god vän man inte har sett på länge, man längtar till Italien, Haväng eller en speciell skogsglänta. Man längtar att få dricka en kopp varmt te när halsen rosslar, efter en lycklig stund men familjen, man längtar också efter den sten där barn man lekt, längtar efter ett dopp i havet eller en bit mat om man är hungrig och lite sol efter allt regn, ja, och regn efter all torka. Man längtar hem om man måste vara borta och längtar bort om man tvingas vara hemma.

Så finns längtan efter våren, att den svällande knoppen ska slå ut, eller lugnet efter stormen och ljuset. Man längtar efter den man inte kan få, sin käresta eller någon annan som inte är mer. Så mycket längtan det finns i oss människor! Jag vet att det tillhör livet för alla och att längtan mestadels är positiv och kan vara en fin drivkraft. Men jösses vad man kan falla djupt om man inte kan hantera sin längtan. Litteratur, musik och andra kulturyttringar är fulla med såna berättelser – en del förgörande för dem som längtar så att det gör ont.

Jag längtar just nu mest efter Carl Victor! Lekar, spel och skattjakter står på paus och vi har lagt vårt hotellprojekt på hyllan och vi har vårt matprogram ”Victors och farmors kök” på is. Så får vi se om vi tar upp något eller allt när vi åter bor i samma land om ett år eller så!
Några små knep för att hålla längtan på lagom plats är ju naturligtvis att leta upp trevliga och roliga minnen. Här är t.ex några inspelningar vi gjorde i vintras inför matlagningsprogrammet. Jag har inte redigerat och Victor improviserar efter det att vi har kommit överens om vad vi skulle laga för mat den här gången när vi var hemma hos honom. Själva matlagningen har vi inte spelat in men sker inför en ”kamera” som vi växelvis pratar till vår  TV-publik genom. Då berättar vi vad vi gör hela tiden, läser och förklarar recept, visar knep i köket, ger tips och idéer till tittarna… Det här är två trailer inför ett av programmen:

Längtans-svall som går höga kan man drabbas hårt av. De kan vara tärande men än så länge så har min längtan hållits på uthärdlig nivå. Video-chatt, Wordfeud och Facebook bygger länkar och ger mig bilder och röster som lugnar.

Jag tror det är bra att se fram emot möten med mina övriga barnbarn (det är underbart att få samtal och besök från dem: –Det var längesedan vi träffades farmor!Är du hemma mormor, jag vill komma nästa vecka! Hur ska jag göra nu med min trädgård, mormor?) De är alla unga vuxna och på väg i livet men jag vet att jag är välkommen att störa dem ibland! Jag hoppas att jag får fler tillfällen att också träffa mitt barnbarnsbarn Lovisa… så jag lär känna henne lite bättre. Jag blir ju inte yngre som man brukar säga och fortfarande orkar jag nog. Mamma lokförare kanske behöver lite hjälp nån gång! De är just nu och hälsar på morfar A och morbror CV i södra Thailand!
Vi har inget sånt vi kallar förpliktelser gentemot varandra men var gång man träffas så blir det en sann glädje! Snart, snart ska jag åka till min dotter på Öland och träffa hennes familj! Det blir roligt och något att se fram emot!

Jag ska skriva mycket i höst, håller på med något som gör mig uppslukad, vi får se hur det blir! Upplägget med idéer och fotomaterial är i princip klart och  ett kapitel är provskrivet…


Jag har min käre gubbe, trädgårdens tillfällen till arbete och vila, träningen på F&S som inte ska försummas, utflykter, vävstugan väntar och stickcaféet, läsningen, träffar med alla trevliga människor jag känner! I oktober ska jag vara fostermatte till Pricken, en dansk-skånsk gårdshund, i flera veckor, det kommer nog att kräva lite extra av mig.

Jag ska helt enkelt försöka längta lagom!/A

 

 

 

 

12 thoughts on “Att längta lagom…

  1. Förstår verkligen din längtan. Så gullig och så proffsig på videon din lille Victor, ja ganska stor faktiskt. Så spännande med projektet, vad kan det handla om tro? Har du skrivit din biografi, eller något om trädgård eller en barnbok? Du är ju expert på att lämna en ”teaser” eller en lite frestelse kanske man säger på svenska?
    Kram Helene

    • Vad kul att du blev nyfiken på mitt skrivprojekt. Jag borde väl ha låtit bli tills jag vet om det är genomförbart! Nu får jag nog hålla tyst, tror jag!
      Victor fyllde åtta i juni så han är ju definitivt inte liten längre. Men jämfört med de andra mellan 19 och 24 år så… Om du inte har kikat in på FB och min tidslinje så kan du göra det, om du vill alltså, där meddelar V i en liten video att matprogrammet har paus medan han bor i Thailand! 🙂

  2. Jag känner så starkt med dig och din längtan. Vilken ljuvlig liten kille. Jag känner även en längtan att det hade varit fint att känna dig lite närmare.
    Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande det kommer att bli så bra så bra.
    Hälsa Hanna om hon minns mig.
    Hälsningar från ett varmt och småregnigt Örebro. Härligt för svampen.
    Titti

  3. Men växer svampen i Örebro? Jag trodde att den satt stenhårt fast!
    Ursäkta, du som skrev så rart om längtan! Det är väl aldrig för sent att lära känna någon men avstånd kan ju besvära, Titti! Jag ska hälsa till Hanna, hon är på Kreta med man och yngsta dottern för tillfället.
    Väldigt trevligt att se dig här! Här vid Sydkusten är det torrt!/A

  4. Jag förstår verkligen din längtan! Vilken liten guldklimp han är! Tur att det finns bra vägar att hålla kontakten! Och att det finns mycket roligt att ändå fylla ut längtanstiden med! Kram på dig

    • Ja, en guldklimp är han och man får klara sig… Just nu längtar jag mest efter att få känna mig pigg efter en praktförkylning med alla tillbehör, det hör inte sommaren till att ligga i sängen när solen gassar! Vilken tur att jag har er i vävstugan och en massa saker som jag vill hålla på med! Tack för kramen, skickar en annan i retur – bara för att!

  5. Så fint du skriver, Agneta. Lustigt, jag tänkte just igår att så mycket i livet handlar om längtan. Det är rätt sorgligt ofta, för det handlar ju egentligen om att man i nuet inte har det man vill ha. Jag avundas dig din stora familj. Vi ska snart få vårt första barnbarn och det känns stort och också lite läskigt, det. Kommer de klara av det? Blir barnet friskt? Ojoj. Men det ska bli så kul!

    • Tack, Eva, snällt sagt om mitt skrivande. Det ska nog bli bra med ert första barnbarn men vi vet ju att livet…ja, det vet vi och därför blir man orolig och fundersam över de stora händelserna! Jag önskar er lycka till! Min stora familj har alltid funnits på stora och långa avstånd som har varit ett hinder för NÄRA kontakt men nu är vissa avstånd ändå hanterbara – och så försvinner min lille bästis!

  6. Han er en rigtig hjerteknuser, enhver kan jo begribe, at du længes efter ham! Og sikke en glimrende fremtræden foran kameraet, gad vist, hvilken karriere som skærmtrold, der venter forude?

    • Jo, det kan man tro! Men tänk vad många såna drömmar som närs bland de unga. Då får vi ett samhälle där hälften är artister och hälften fotbollsproffs… Nå, farmor blir glad bara gossen blir något redigt som professor eller liknande. 😉

  7. professor i matlagning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s